söndag 21 december 2008

Snabbaste och bästa sherrysillen

Julen närmar sig! Granen är klädd, skinkan står i ugnen och tre sillar är redan inlagda. För er som inte är ute i lika god tid delar jag här med mig av ett av mina favoritrecept på Sherrysill. Den här gjorde alltid min mor och det är en given tradition på julbordet! (Det bästa med den är att den endast behöver stå fyra timmar innan den är färdig att servera).

Blanda följande till lagen:
2 msk ättika (12%)
2 msk olja
3/4 dl socker
2 dl tomatjuice
2 msk sherry
grovmalen svartpeppar

Skär ner 4-5 matjesfiléer i en glasburk. Häll över lagen, en skivad rödlök och en knippa hackad dill. Låt stå i fyra timmar - klart!

torsdag 18 december 2008

Rejält skärpta straff för grova våldsbrott

Regeringen vill skärpa straffen rejält för de grövsta våldsbrotten. Maxstraffet höjs till 18 års fängelse för mord, samtidigt som möjligheten att utdöma livstids fängelse kvarstår. Den som är under 21 år och döms för mord ska kunna dömas till 14 års fängelse istället för dagens 10 år. Igår aviserade statsministern i sitt jultal att polisen ska kunna utreda brott, även om förövaren är under 15 år.

Säkerligen börjar nu en intensiv debatt om det är längre inlåsningstider som behövs eller om det är andra vårdinsatser som är viktigare. Själv tycker jag att det är bra att regeringen tar det här initiativet. Eller som Beatrice Ask säger till SvD: "Tanken är att domstolarna bättre ska kunna utnyttja straffskalan, men också att samhället markerar allvaret i det grövsta brott man kan begå, det att ta en annan människas liv."

"Afrikas Hitler" dömd till livstid

Förra veckan träffade jag Paul Rusesabagina och fick berättat för mig hans version av filmen Hotell Rwanda, som baseras på hans insatser under folkmordet. Idag läser jag i DN att den påstådda hjärnan bakom slakten på 800.000 människor i Rwanda 1994, Théoneste Bagosora, döms till livstids fängelse för folkmord. Enligt tidningen ska han ha lett armén och den beryktade hutu-nationalistiska Interahamwe-milisen, som stod för det huvudsakliga dödandet.

Det är inte ofta som domar faller mot de som har så många människoliv på sitt samvete. De flesta diktatorer och krigsförbrytare klarar sig undan rättvisan. Så inte i det här fallet. Det känns på sätt och vis skönt, men att en man döms förändrar inte tragiken för alla de som mist nära och kära under 100-dagarskriget i Rwanda.

tisdag 9 december 2008

Hotell Rwanda i riksdagen


Idag fick jag möjlighet till ett starkt möte. Paul Rusesabagina besökte riksdagen och vi var några ledamöter som fick tillfälle att sätta oss ner och samtala med honom. För den stora allmänheten är nog Paul mest känd som den person Don Cheadle porträtterar i den prisbelönta filmen Hotel Rwanda. Under folkmordet i Rwanda 1994 räddade han livet på över 1 200 människor och har belönats för detta med bl a US Presidental Medal of Freedom av George W Bush och Wallenberg Endowment Medal.


Filmen är en av de starkaste jag sett, men samtidigt är det slående att vi här ofta ser omvärlden genom Hollywoods kameralins. Att själv höra Paul beskriva kvällen som startade inbördeskriget där hutumilisen, Interhamwe, genomför ett folkmord på ca 800 000 människor, är något helt annat. Han befann sig den kvällen på Hôtel des Diplomates i huvudstaden Kigali, där han var general manager, och bjöd sin bror och hans hustru på middag för att fira att svägerskan fått ett nytt arbete. Plötsligt ringer Pauls hustru hemifrån och berättar att hon hört hur missilerna träffat presidentens plan som störtat och ber Paul att omedelbart komma hem. Han tar farväl av sin bror och svägerska utanför hotellet och ser dem sedan aldrig mer igen. Efter kriget, precis som visas i filmen, hittar han dock broderns barn och uppfostrar dem i dag som sina egna.

Han beskrev sedan hur han och de han skyddade i sitt hem tvingas fly till lyxhotellet Hôtel des Mille Collines, där han under inbördeskriget kämpar med alla tillgängliga medel för att rädda livet på de flyktingar som tar sin tillflyktsort dit. Utan vatten får de använda swimmingpoolen som vattenreserv och han berättar hur de dagligen kunde följa vattennivån sjunka.

En natt vaknar han av att milisen har trängt in i hotellet och håller en pistol mot hans tinning samtidigt som de beordrar honom att omedelbart slänga ut flyktingarna från hotellet. När han försöker medla och undra vart de som inte har någonstans att gå ska ta vägen får han svaret att ”tell those cocheroaches to go the same way as they came”.

Efter kriget lämnade inte Paul Rusesabagina Rwanda som i filmen, utan återvände till Mille Collines där han arbetade ytterligare två år. Idag är han kritisk mot hur Rwanda styrs av en liten elit från Uganda. Som exempel beskriver han hur franska numera är förbjudet som officiellt språk till förmån för engelskan. Eftersom 99 % av befolkningen talar just franska som andraspråk har man därigenom effektivt utestängt stora delar av landets befolkning från att nå högre poster i samhället. Risken finns nu att milisgrupper växer sig starka i södra delarna av landet och att vi framöver kommer se en utveckling som påminner om den före inbördeskriget.

Paul Rusesabagina har startat ”Hotel Rwanda Rusesabagina Foundation – empowering survivors”. Stiftelsen arbetar dels för att förbättra livet för de överlevande som föräldralösa och änkor, bland annat genom hjälp till utbildning. Men man arbetar också med att skapa möten över hela världen för att skapa större förståelse människor emellan och förebygga situationer som leder till hat, våld och förföljelse.

Bloggen tillbaka!

Ibland drabbas man av blogg-torka! Detta hände även mig, men nu ska jag försöka bättra mig. Från och med idag börjar jag åter skriva om stort och smått. Jag börjar med ett längre inlägg om morgonens möte med Paul Rusesabagina, se ovan!

lördag 22 november 2008

Julmys i København




Kyla och snö innebär julkänslor! Idag har det blivit shopping, gløgg og æbleskiver. Nu julebryg, snaps og smørrebrød. Sedan lite mer shopping och ikväll en härlig middag hos goda vänner hemma i Malmö. Livet leker!

fredag 21 november 2008

Starka känslor i talarstolen

Nio timmars maratondebatt i kammaren igår om Lissabonfördraget. Största guldstjärnan går till EU-minister Cecilia Malmström (fp) som deltog i hela den långa debatten med oförminskat engagemang och entusiasm.

Min favorit igår var dock min s-kollega från Skåne Ronny Olander. Mer engagemang får man leta efter. I ett rejält långt anförande slungades kanonader såväl åt höger som vänster. Vänsterpartister och miljöpartister fick veta att de levde och den borgerliga regeringen fick sina rejäla slängar också.

För er som vill följa Ronny i talarstolen hittar ni hans anförande här! :)

Ska det vara så här??



Lämnade Stockholm strax före lunch. Kallt, förvisso. Men klarblå himmel och solsken. Och vad befinner jag mig nu i? Kyla, snö och hagel! Det är inte för detta jag bor i södra Sverige. Nöden har dock ingen lag så jag har nu tvingat mig att traska runt på långpromenad med vovven. Något han inte uppskattade särskilt mycket vilket syns nedan. :)





torsdag 20 november 2008

Fullt ös i riksdagen




Klockan är 23:15 och en i princip full kammare gör sig klar för att rösta om Lissabonfördraget

Love for all

Kommentarer överflödiga...
video

Snygg protest!


Jag ska ärligen säga att jag inte är tillräckligt insatt för att veta vad jag tycker om själva budskapet i Greenpeace protest, men jag blir alltid imponerad av nya och innovativa sätt att framföra sitt budskap. I tider där proteströrelser och civil olydnad i olika former allt för ofta kommit att förknippas med vandalism och förstörelse så är Greenpeace kampanjsätt med att projicera budskap på Stockholms stadshus befriande. Det fick åtminstone mig att titta och nu tänker jag sätta mig in i budskapet också! :)

onsdag 12 november 2008

Idealen bör stå över taktiken

Det skriver jag idag tillsammans med mina kollegor Fredrick Federley (c) och Tomas Tobé (m) på qx.se. Bakgrunden är sossarnas val att hellre taktisera än att få en bra lösning i äktenskapsfrågan. Redan har man börjat räkna på röstetalen i kammaren. Det tycker vi är tråkigt. I våra ögon är det tid för genomförande av en reform som vi alla i grunden är överens om. Vi vill se denna möjlighet öppna sig så snart som möjligt och ber om sans och förändringsanda i stället för partipolitiserande.

Läs artikeln här

onsdag 5 november 2008

Äktenskapsfrågan tidigarelagd

Genom Fredrik Reinfeldts besked så kommer en lag om könsneutrala äktenskap införas redan den 1 maj 2009. Enligt den motion som är inlämnad av den politiska oppositionen skulle detta inte ske förrän den 1 januari 2010. Dessutom har vi genom att justitiedepartementet berett Hans Regnérs utredning ett oerhört bra beslutsunderlag.

Detta hindrar inte Carina Moberg (s) att uttala sig till SvD och konstatera att "Det ligger ett färdigt lagförslag på riksdagens bord som vi kan väcka till liv i civilutskottet i nästa vecka. Allt annat gör bara att det här tar längre tid". Hon avfärdar Reinfeldts löfte om genomförande redan den 1 maj 2009 med det välformulerade "bullshit".

Kommentar med anledning av statsministerns besked om en könsneutral äktenskapsbalk

- Ett utmärkt besked som Fredrik Reinfeldt lämnade i Ekot om könsneutrala äktenskap. Nu får frågan äntligen en lösning som en bred majoritet i riksdagen kan ställa sig bakom.

- Jag är stolt över att vara en av de som varit med om att förändra moderaternas inställning när det gäller könsneutrala äktenskap. Fredrik Reinfeldts besked idag visar att vi nu står för detta och redan till den 1 maj 2009 får en könsneutral äktenskapsbalk på plats. Det innebär att vi får en lagstiftning som faktiskt svarar mot de familjebildningar som är reella i Sverige idag.

- Jag har tidigare uttryckt respekt för den kristdemokratiska ståndpunkten, även om jag inte delar den. Därför har jag också föreslagit att man i den här frågan faktiskt blir överens om att man inte är överens och att kristdemokraterna tillåts reservera sig i regeringen. Detta har inte visat sig vara en framkomlig väg och därför är den lösning som nu presenterats den bästa. Den innebär att kristdemokraterna kan stå fast vid sin ståndpunkt, men att vi också respekterar den breda majoritet som finns i riksdagen.

- Nu gäller det att ta vara på den beredningsprocess som har pågått i justitiedepartementet sedan Hans Regnér presenterade sin utredning. Ett kommande förslag bör utformas i enlighet med utredningen och dessutom sträva efter ett så snabbt genomförande som möjligt. Det är också viktigt att formuleringarna blir sådana att de kan stödjas av en bred majoritet i riksdagen.

Mer om frågan kan du läsa i DN, SvD, Sydsvenskan, QX

tisdag 4 november 2008

Studio Ett om äktenskapen

Igår Studio Ett om den kommande propositione om ny äktenskapslag. Medverkade gjorde bland andra jag och min riksdagskollega Lars-Arne Staxäng. Även om vi tillhör samma parti, så har vi här lite olika åsikter. Lyssna gärna på inslaget här! :)

Gustavssons Europa


Jag var igår och lyssnade till SvDs eminente korrespondent och kolumnist Rolf Gustavsson när han besökte malmömoderaterna. Initierat och spännande beskrev han Europas utmaningar och kanske framför allt Sveriges utmaningar inför det svenska ordförandeskapet andra halvåret 2009.

Rolf pekade på ett antal punkter som kommer påverka Sveriges ordförandeskap och som i viss mån utgör viktiga skillnader från vårt förra ordförandeskap 2001.

För det första är hösten kortare än våren i EU-sammanhang. När Sverige inleder sitt ordförandeskap är det den 1 juli. Juli är en lugn månad, augusti har EU huvudsakligen semester. Det innebär att det som ska ske måste ske under perioden september-december.

Det är val till EU-parlamentet den 14 juni 2009. Det blir alltså ett helt nyvalt parlament som Sverige ska arbeta med.

En utmaning är att hitta rätt vänner internationellt. Det är ingen hemlighet att relationerna mellan Fredrik Reinfeldt och Angela Merkel är goda, Tyskland går till val under 2009 och Angela Merkel måste nogsamt navigera sin koaltionsregering genom en möjligen uppslitande valrörelse.

Vi vet inte vad som händer med Lissabonprocessen. Kommer Irland ha en ny folkomröstning och i så fall när? Ett tänkbart scenario är att de nya viktiga utnämningarna till bland annat EUs "president" och "utrikesminister" kommer att ske under Sveriges ordförandeskap.

2001 handlade mycket om de tre E:na; employment, environment och enlargement. Åtminstone de två första kommer förmodligen vara högaktuella även 2009. Alliansregeringen har byggt upp en hög trovärdighet i klimatfrågan. Blir det Fredrik Reinfeldt som ska lotsa EU genom processen kring ett nytt Kyotoavtal?

Jag kan konstatera att det blir ett spännande 2009. EU-ordförandeskapet kommer ta mycket tid och kraft i anspråk och när det är avslutat är vi redan inne i valrörelsen inför 2010. Läs gärna Rolf Gustavsson i SvD idag där han skriver om det tredje e:et, enlargement, och beskriver hur den fortsatta utvidgningen av EU:s medlemskrets tenderar att gå i stå.

Frankly, my dear, I don't give a damn!


Mona och Lars som Scarlett O'Hara och Rhett Butler? Vilka likheter finns det egentligen mellan turerna i oppositonen och de klassiska kärlekshistorierna, fyllda av dramatik och komplikationer. Sanna Rayman har under rubriken "Får Mona Sahlin vara med i Ohlys alternativ?" skrivit roligt och underfundigt på SvDs ledarsida om relationerna i oppositionen.

För den som kan sin "Borta med vinden" blir det ännu roligare om man tänker sig in i slutscenen nedanför trappan och de klassiska replikerna:

- Oh, Lars! Lars! Lars, Lars! Lars... if you go, where shall I go, what shall I do?
- Frankly, my dear, I don't give a damn.
Och Lars försvinner in i dimmorna...

fredag 31 oktober 2008

Mailkampanjen mot ledamöterna

Det är föreningen Bevara Äktenskapet som ligger bakom den pågående mailkampanjen mot alliansens riksdagsledamöter. Nyss fick jag ett mail från Bevara Äktenskapet med en liten lektion i hur man påverkar riksdagspolitiker som jag gärna delar med mig av. Jag svarar dock inte för hur effektivt det är. Just den här kampanjen har i alla fall ännu inte ändrat min uppfattning.


"Bevara Äktenskapet startar därför en mejlkampanj med syfte att påverka regeringens ministrar och de riksdagsledamöter som utgör underlag för regeringen att inte köra över Kristdemokraterna i äktenskapsfrågan.

Ett väldigt effektivt sätt att påverka är att mejla riksdagsledamöter från Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet och även regeringens företrädare.

Det räcker troligtvis med att 100 personer mejlar samtliga dessa personer för att det skall uppfattas som en massiv proteststorm. Skulle vi mobilisera 500 mejl skulle aktionen förmodligen sakna motstycke. Bakom varje mejl står nämligen statistiskt sett många andra.

Betänk att över 60 000 personer har skrivit på Bevara Äktenskapets lista, så nog borde vi kunna mobilisera många mejl?!

Vi ber Dig därför att göra följande:

Klicka på följande länk och välj en av de fyra texterna i "Brev till riksdagsledamöter och ministrar"
Klistra in texten i Ditt mejlprogram och skriv under med Ditt eget namn längst ner Skriv in Din egen mejladress i adressfältet "Till"
Klicka länken nedan för att få adresser till moderater, folkpartister och centerpartister i riksdagen samt regeringens ministrar.
Kopiera samtliga dessa adresser och klistra in dem under "dold kopia" eller "hemlig kopia". (Detta gör att de inte själva ser vilka övriga mejlet har gått till, vilket ökar effekten av kampanjen.)
Skriv in en lämplig rubrik på temat
Skicka iväg mejlet!

Genom denna enkla åtgärd har Du visat att det är många i vårt land som står upp för äktenskapet. Vi på Bevara Äktenskapet har inte gett upp kampen för äktenskapet och vi hoppas att Du vill stå med oss ända in i det sista."

Surt, sa räven och Marita Ulvskog

Socialdemokraterna rasar i senaste Synovateundersökningen som presenteras i DN idag. Jag ska inte förneka att jag gladdes i morse, framför allt åt uppgången för (m), men visst fanns det lite skadeglädje också.

Samtidigt så vidhåller jag följande: Opinionsundersökningar är bara opinionsundersökningar. Mycket kan hända innan valdagen och fortfarande är det en rejäl skillnad mellan blocken. Dagens undersökning visar dock att det knappast är fråga om att någon sida är "utdömd" inför nästa val. Oberoende av vad Sören Holmberg och andra proffsanalytiker tycker.

Lika rolig som vanligt är Marita Ulvskog. Hon ser alls inga problem. Allt är naturligt. Ingen oro. Till SvD säger hon: "Jag tror problemen för regeringen kommer när jobbkrisen slår in väldigt hårt mot Sverige. Det kommer att bli en dramatiskt snabb arbetslöshet, och det har de ingen politik för. De har en budget som talar om att det fortsätter att vara vackert väder och hela deras arbetslinje håller på att förändras till en socialbidragslinje."

Låt mig för skojs skull upprepa något av det jag skrev i ett tidigare inlägg här.

Genom det vi genomdrivit och som (s) har röstat emot har 70 000 svenskar fått arbete. Totalt har utanförskapet minskat med 180 000 personer sedan valet. Skulle förslagen i (s) senaste budgetreservation genomföras skulle det innebära att 60 000 jobb försvann.

När (s) styrde stod 100 000 ungdomar utanför arbetsmarknaden. Idag är det 40 000 färre. I det läget vill (s) höja arbetsgivaravgiften på unga med 10 miljarder. De vill dessutom ta bort skatteavdraget på hushållsnära tjänster, genom vilket vi har lyckats göra svarta jobb vita och breddat inkörsporten till arbetsmarknaden.

Slutligen vill de återinföra förmögenhetsskatten mitt under brinnande finanskris och gör därmed sitt bästa för driva kapital och arbetstillfällen ur landet.

Vi vet att arbetslösheten kommer att öka framöver, det finns också med i regeringens prognoser. Jag är bara tacksam för att det inte är Ulvskog & Co som sitter vid spakarna. Då hade vi haft ett betydligt sämre utgångsläge!

Varför ska inte alla barn omfattas av trygghet och villkorslös kärlek?

Just nu pågår en mailkampanj där jag får några förskrivna mail i minuten från människor som vill värna det traditionella äktenskapet mellan man och kvinna. Jag tänker inte börja om hela argumentationen om varför jag är för en könsneutral äktenskapsbalk, det har jag redan skrivit så mycket om här på bloggen.

Men jag börjar bli uppriktigt irriterad på de, framför allt inom politiken, som använder barnen som slagträ i äktenskapsdebatten. Resonemang där äktenskapsbegreppet utgår från fortplantning utesluter inte bara sammanboende utan vigselringar. Det utesluter även gifta par som inte kan eller vill skaffa biologiska barn. Och det är dessutom ett direkt påhopp på ensamstående och/eller ogifta föräldrar. Argumentet att äktenskapet är en institution som syftar till reproduktion är grundat på religiösa traditioner, men det är inte rimligt att sådana ligger till grund för lagstiftning i dagens svenska riksdag.

Jag driver frågan om könsneutral äktenskapsbalk och jag gör det även för barnens skull. Jag gör det även för alla de barn som växer upp med ensamstående föräldrar och som nu får veta att någonting är fel på deras familjer. Jag gör det för alla de barn som växer upp i samkönade relationer. Jag tror nämligen att alla barn har rätt till trygghet och villkorslös kärlek utan fördömanden och utpekanden. Min politiska övertygelse, och för den delen också min tro, utgår från att vi ska hitta lagar och regler som omfattar alla barn. Inte bara de som växer upp i av andra godkända familjebildningar.

torsdag 30 oktober 2008

Apropå äktenskap

Läser i Expressen signaturen ulluff: "Det är klart att homosexuella får göra vad de vill i smyg. Men att gifta sig, gå hand i hand och kyssas på gatan går inte. Det skadar barnen." Om det hela är ett skämt eller ej vet jag inte. Det enda man kan göra är ändå att skratta högt! :)

onsdag 29 oktober 2008

Stabilare finansmarknad?




Nu har vi precis fattat beslut om det nya stabilitetspaketet. Återstår att se marknadens reaktioner!

Taxar behöver hjälp!


Foto: Expressen

Ibland gör det extra ont i hjärtat. Taxarna på bilden är några av de 47 taxar som behöver ett nytt hem, efter att polisen omhändertagit dem på en gård på Söderslätt i Skåne. Det är nästan så att man funderar på om inte vår tax Kasper skulle behöva en lillebror. Går du i hundtankar och kan erbjuda ett tryggt hem? Eller har du kanske redan en hund och har plats och hjärta för en till? Hör av dig till polisen - kontakt får du via Kvällsposten på den här länken.

lördag 25 oktober 2008

Jag har mött Jesus


Eller i alla fall Ola Salo. Var igår på det förberedande genrepet av kommande Jesus Christ Superstar på Malmö Opera. Som påpekades innan föreställningen så är man inte helt klar med alla detaljer. Mycket ska putsas och filas på. Men en sak kan jag säga. Det blir en fantastisk föreställning. Kombinationen Ronny Danielsson/Ola Salo är genialisk. Nu längtar jag till nästa fredag och premiär!

fredag 24 oktober 2008

Samarbete eller veto i äktenskapsfrågan?

Farhågorna om att regeringen ska lägga fram ett urvattnat kompromissförslag i äktenskapsfrågan verkar komma på skam. Flera media (SvD, DN, Aftonbladet, Sydsvenskan) rapporterar nu att m, fp och c inte accepterar några kompromisser. Det är utmärkt!

Jag är stolt över att vara en av de som varit med om att förändra moderaternas inställning när det gäller könsneutrala äktenskap. När jag kandiderade till riksdagen var en av mina huvudfrågor den om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Jag tycker uppriktigt sagt att det är förnedrande att jag och Cristofer i lagens mening betraktas som "registrerade". Vad blir vi om vi (gud förbjude) skulle skilja oss? "Avregistrerade"?

I själva verket är den här frågan väldigt enkel. Antingen tycker man att bögar och flator ska få ingå äktenskap och få samma rätt till trygghet i sin familjerelation som alla andra, eller också tycker man inte det. Det går inte att gifta sig "lite grann" och därför faller också eventuella kompromisser.

Motståndare till könsneutrala äktenskap hävdar ofta att det bara är symbolvärdet som talar för en könsneutral äktenskapsbalk. Man kan lika gärna vända på hela diskussionen och konstatera att det nu bara är symbolvärdet som talar emot. Hur skulle vi reagera om den här frågan gällde en annan grupp i samhället, låt säga invandrare? "Ni har ju samma rättigheter, det får bara inte heta samma sak". Jag tror de flesta hade tyckt att symbolvärdet i så fall varit avgörande. Det är inte ofta jag använder mig av den typen av argument, men i den här frågan är det precis vad det handlar om.

Jag vet inte i vilken ordning diskussionerna har förts i regeringen, men jag håller inte med om ordvalet att kd "körs över" i frågan. Ibland får man helt enkelt konstatera att man har olika syn i en fråga och acceptera det. I det här fallet finns det en bred majoritet i riksdagen där samtliga partier utom ett nu är överens. Är det rimligt att kd med sina 24 mandat (av riksdagens 349) blockerar frågan? Är det rimligt att man fortsätter sätta sig på tvären i regeringen? Sedan när blev samarbete detsamma som veto?

Jag har full respekt för den kristdemokratiska ståndpunkten, även om jag inte delar den. Därför har jag tidigare föreslagit att man i den här frågan faktiskt blir överens om att man inte är överens. Jag kan acceptera att kristdemokratiska riksdagsledamöter får rösta enligt sin övertygelse när det är dags för votering i riksdagen, men att kd också respekterar att de nu är ensamma om sin uppfattning och tillåter andra allianspartier att rösta efter sitt partiprogram och sitt hjärta.

Grattis Ulrica!


Idag skickar jag ett särskilt grattis till Ulrica! Förutom att hon är en av mina allra käraste vänner är det nu officiellt att hon också är Senior Partner på Hallvarsson & Halvarsson. Ulrica är en briljant person, det har jag alltid tyckt. Hon är också en av de som verkligen var med och skapade nya moderaterna och därmed också lade grunden för valsegern 2006. Att nu Hallvarsson & Halvarsson drar nytta av hennes kunskaper och erfarenheter kan jag bara gratulera! :)

onsdag 22 oktober 2008

High Chaparall på Smittskyddsinstitutet

Det är lite oklart om Smittskyddsinstitutet vill göra det lagligt att medvetet sprida HIV eller om de bara tycker att straffsatserna är för hårda. Klart är i alla fall att man vid två tillfällen har sagt nej till att göra så kallade jämförelseanalyser på uppdrag av åklagarmyndigheten. Något man tidigare gjort under 15 års tid för att hjälpa polis och åklagare att få fast den som medvetet utsätter sina medmänniskor för stor fara.

Fallet det nu gäller var att hitta smittkällan till en hiv-smittad kvinna. Något SMI vägrat bidra till. "Få fall har engagerat mig så mycket som det här, både känslomässigt och yrkesmässigt", säger kriminalinspektör Kent Eriksen enligt Aftonbladet.

"Jag är osäker på om vi egentligen får säga nej, men jag får stå för det beslutet. Vi tycker att det borde vara rimliga straffsatser. Man ska inte stoppa in folk i fängelse under flera år fastän att de inte har smittat någon" säger SMI:s generaldirektör Ragnar Norrby till DN. Jan Albert, ansvarig för hiv-sektionen på SMI, går ännu längre och säger att "Vi anser numera att spridning av hiv inte bör vara kriminaliserat".

Vad är det för stollefasoner? Att själv göra sig till uttolkar för vilka lagar som är rimliga eller orimliga att följa? Våra myndigheter har alla möjligheter i världen att uttrycka sin uppfattning om vilka regelverk som fungerar och vilka som borde förändras. Men om man tror att det är myndigheten själv som vet bäst och som står över svensk lag så är man ute på farliga villovägar.

Det är bra om diskussionen om HIV kan få ett rimligare tonläge. Kanske är det också en tanke att se över straffsatserna. Det finns väldigt många fördomar om vem som är i riskzonen och hur smittan sprids. Ännu värre är en ung generation som växer upp och inte inser riskerna för sexuellt överförbara sjukdomar förrän det är för sent.

Själv har jag lagt två motioner i riksdagen som rör regler för blodgivning och donation för män som har sex med män. Här har vi regleringar där det inte är riskbeteendet som står i fokus utan grupptillhörigheten. Om du så haft samma partner i tio år är det till exempel ändå sex månaders celibat som gäller för blodgivning om du råkar vara homosexuell enligt Socialstyrelsens förslag till nya regler för blodgivning. Böggenen lever och frodas hos Socialstyrelsen.

När det gäller organdonation är det lika illa. Hjärtan klappar lika kraftfullt, njurar renar lika bra och lungor tar upp syre lika effektivt oavsett vilken sexuell läggning givaren har. Ändå är en man som lever i en fast relation med en annan man inte välkommen som organdonator om de haft sexuellt umgänge under det senaste året.

Givetvis är detta orimligt och grundar sig på felaktiga slutsatser om risken för spridning av HIV. Men låt oss för guds skull ha en sansad diskussion om det, utan myndighetschefer som leker High Chaparall!

För gentlemän med doftintresse


För gentlemän med doftintresse kommer här dagens hemsidestips! Min förre politiske sekreterare Mattias arbetar sedan i våras i Europaparlamentet för Gunnar Hökmark. Vid sidan om detta har han en av landets främsta näsor när det gäller herrdofter. Framöver kommer Mattias skriva om dofter för stilbloggen Manolo. Läs hans första krönika här! Kolla gärna in Mattias blogg också på http://www.monkeymanmatts.blogspot.com/

tisdag 21 oktober 2008

På samma sida som Åsa Linderborg?

"En biografi om Mona Sahlin kan kanske inte handla om politik, eftersom hon inte har någon. Hon har aldrig hållit ett ideologiskt linjetal eller skrivit något av bestående värde. Den som hoppades att hon efter två års tystnad nu äntligen skulle drämma till med nåt som visar att socialdemokratin är ett tydligt alternativ till högeralliansen, måste känna sig både lurad och desperat".

Så skriver vänsterdebattören Åsa Linderborg när hon i dagens Aftonbladet recenserar Christer Isakssons bok "I väntan på Mona Sahlin". Därmed bekräftar hon också Sahlins företrädare Persson som sarkastiskt konstaterade att "tänkandet inte är Monas starka sida".

Hur det är med Monas tänkande är jag inte rätt person att bedöma, men jag håller med om att avsaknaden av politiskt alternativ är bekymrande, i förlängningen också för alliansen. Allianspolitiken blir ju tydlig först när den kan ställas emot någonting. Detta är också en förutsättning för nästa valrörelse som annars diminueras till en folkomröstning om regeringens politik.

Nya moderaterna kallas av sina motståndare omväxlande för klassiskt högerparti och sosse light. Sammanblandningen kanske är förståelig när man inte längre vet vad sossarna själva står för. Vissa menar att alliansen vann förra valet på grund av missnöje med Persson, det skulle vara lite trist om vi vann nästa på missnöje med Sahlin.

Så för en gångs skull står jag på Åsa Linderborgs sida, om än vi kommer från olika håll. Fram med alternativen så att vi äntligen kan få en politisk framtidsdebatt!

Läs för övrigt även Rakel Chukris träffsäkra recension i samma Aftonbladet av Lotta Grönings bok - även den om Mona Sahlin.

fredag 17 oktober 2008

Ikväll fick Sissela Kyle mig att gråta


Ikväll: Sissela Kyle. Två timmar och tio minuter av riktigt bra underhållning. Som rör och som berör. Sissela gör en lysande föreställning och man märker vilket underbar förening det är mellan henne och Calle Norlén kring manusarbetet. Alla som arbetar med kultur, teater, konst eller kulturpolitik borde definitivt se åtminstone första akten. Det är en kärleksförklaring till teatern med udden riktad inåt. Jag skrattade så tårarna rann. Det finns ingen skönare gråt och ikväll var vi många som delade den.

Efter knappa två timmar träder hon så in på scenen i form av den norrländska fjollan Carl-Magnus. Jag skrattade först hjärtligt av igenkänning åt den ohjälpliga småstadsfjollan som kommer till storstaden i jakten på glitter och glamour "på resan genom gryningen". Men så fastnar skrattet i halsen när Carl-Magnus går hem från fjoljollen Patricia. 

Lycklig och pruttfull går han bakom ett annat sällskap. Det sista han minns är att han går fram till ett ungt par i gänget och tycker det är "alldeles underbart" att de har hittat kärleken! Själv ska han hem till sin pojkvän. Istället vaknar han upp på akuten, sönderslagen med brutna revben. Ändå ser han på det hela förlåtande och med kärlek där han tröstar sin gråtande pojkvän Hampus från sjuksängen.

Skrattet fastnade i halsen. Tårarna kom av nya anledningar. För detta händer. Om och om igen. Så tänk på det, du som tittar snett på Prideparaden. Du som undrar "varför de håller på som de gör". För den du tittar snett på kanske är den där Carl-Magnus som äntligen får vara den han eller hon verkligen är. Får vara stolt och inte längre skämmas. Men som ändå vet att det kanske är just han eller hon som vaknar upp på akuten efter ett förfluget ord eller en felaktig blick. 

Ikväll fick Sissela Kyle mig att gråta. Av skratt. Men också av ödmjukhet och av stolthet.

torsdag 16 oktober 2008

Rosa pengar


100 miljoner kronor. Så mycket omsatte pridebesökarna i Stockholm under årets Pridefestival. "Omsättningen på 100 miljoner kronor omfattar pengar som har spenderats utanför festivalområdet, alltså på restauranger, hotell och butiker runtom i Stockholm. De pengar som har spenderats av besökare från Stockholm har inte räknats in. Uträkningen omfattar både besökare som har löst biljett till festivalområdet och dem som bara har gått i paraden." skriver DN.

Mattias Rindberg, chef för evenemang på Stockholm Visitors Board säger dock till tidningen att det viktigast är att Stockholm profilerat sig om en tolerant och öppen stad.

Visst har han rätt. Allt mer pekar dock på att just den profileringen också leder till ekonomisk lönsamhet. Satsningar på tolerans, öppenhet, kultur och kreativitet skapar miljöer som människor vill vistas och utvecklas i.

Det kan vara bra att komma ihåg när debatten ibland uteslutande verkar fokusera på kommers som en motsats till goda och nyttiga värden. I själva verket så är det ju i kombination som vi verkligen kan tala om lönsamhet. Inte bara i plånboken, utan även i kropp och själ.

Dagens filmis

Jag får erkänna att jag inte är världens flitigaste kyrkobesökare. Det blir mest barndop, bröllop, dessvärre en och en annan begravning. Och den årliga utskällningen i Sjömanskyrkan när Rotaryklubben har julgudstjänst (jo, faktiskt!).

Möjligen hade jag blivit mer frekvent om de här pajsarna hade varit ett stående inslag!

Moderna Museet Malmö - början på något mycket större?

Denna artikel publicerades i Kvällsposten i måndags.

Debatt: En ny era för Konstmalmö

Regeringens budget är ett lyft för kulturen. Förutom en kraftfull satsning på museisektorn är det scenkonsten och samtidskonsten som står i fokus. För Skånes del innebär satsningen på regional scenkonst att den så kallade kulturpåsen förstärks för detta ändamål. De fria scenkonstgrupperna får en större budget att söka ur och de enskilda konstnärerna har en höjd visningsersättning att se fram emot. Mest spännande är dock den satsning som kulturministern presenterade under måndagen på Rooseum i Malmö.

Rooseum grundades 1988 av finansmannen och konstsamlaren Fredrik Roos med hans samling av nordisk samtidskonst som bas. Efter Roos död 1991 drevs museet vidare av en stiftelse med Malmö stad, familjen Roos och det danska konstmuseet Louisiana som huvudmän. Rooseum blev ett viktigt nav för samtidskonsten i Sverige och ett av Malmös mest kända varumärken utomlands. Med hjälp av flera privata sponsorer kunde man presentera utställningar som gav stort internationellt eko.

De senaste åren har dock tunga moln vilat över verksamheten. Stor osäkerhet har rått kring vad som ska hända med den fantastiska byggnaden från 1900, tillika en av landets vackraste utställningslokaler.

Nu återvänder den tidigare Rooseumchefen Lars Nittve åtminstone delvis till Malmö när han som chef för Moderna museet presenterar den nya filialen "Moderna museet Malmö". Vi är många som kämpat för att detta ska bli verklighet. Genom en unik trepartsöverenskommelse mellan staten, Region Skåne och Malmö stad kommer vi nu åter kunna se spännande samtidskonst i Rooseumbyggnaden.

Moderna museet är ett av Europas ledande museer för modern och samtida konst med en betydande samling. Genom filialen i Malmö får man möjlighet att producera fler utställningar och exponera sin samling i nya sammanhang. Samtidskonstens roll förstärks när den får fler arenor. Att det sker i Öresundsregionen är naturligt. Här finns, förutom en stor och intresserad publik, en kulturell miljö som saknas i Stockholm. Moderna närmar sig nu kontinenten och skapar en axel till europeiska konstmetropoler som till exempel Berlin.

För Malmös del är det naturligtvis välkommet. Staden har sedan tidigare ett rikt konstliv, mycket beroende på de stora satsningar som gjordes under de borgerliga glansåren på 80- och 90-talet. Förutom Rooseum är Malmö Konsthall en institution med internationellt rykte. Många unga konstnärer har fått sin utbildning på Konsthögskolan och det finns ett stort antal gallerier.

Moderna museet Malmö kan vara början på en ny era för Konstmalmö, men det är först när satsningen kombineras med flera andra som den fulla potentialen kan nyttjas. På Malmö konstmuseum finns landets största samling av nordisk samtidskonst. Denna konstskatt ligger i dag nerpackad i magasin eftersom utställningsytor saknas. Under alla de år jag själv var aktiv i Malmös kulturpolitik var ett nytt konst-museum en av de saker vi slogs mest för.

Malmö har nu ett unikt tillfälle till att åter göra staden till en metropol för samtidskonsten och att återskapa ett spännande och kreativt klimat där konstnärer vill växa och utvecklas. Med Moderna museet Malmö som första steg borde den naturliga fortsättningen vara ett nytt konstmuseum. Nu har man chansen, det gäller bara att ha politiskt mod att ta den.

OLOF LAVESSON
Malmöbo och riksdagsledamot i kulturutskottet (m)

onsdag 15 oktober 2008

Ohlys syn på arbetslösa


Att Lars Ohly inte jublar över regeringspolitiken kan man väl leva med, men hans syn på de som står utanför arbetsmarknaden har jag lite svårare för. "För många återstår vid arbetslöshet bara att få socialbidrag eller att gå över till kriminalitet. Det är vad som återstår!" sade han i en replik på Maud Olofsson. En skrämmande människosyn och en fullständig misstro mot de som kämpar sig ur utanförskap. Människans egen kraft är uppenbarligen inget som Lars Ohly ger särskilt mycket för.

När ljuset vänds mot oppositionen


Partiledardebatten är i full gång och jag kommer precis från kammaren. Det är en ny debatt. Alternativ ställs mot varandra. När det visar sig att regeringspolitiken faktiskt fungerar blir det allt svårare att bara falla tillbaka på gamla klyschor för oppositionen. Det vassaste Sahlin kunde komma på i morgonens debatt var det vanliga tugget om att regeringen "medvetet ökar orättvisorna". Hur trovärdigt är det? Är det verkligen någon som tror att det finns politiker som "medvetet" gör vad den kan för att öka orättvisorna? Och detta påstås i tider när det, trots lågkonjunktur, finns fler i arbete än det gjort på väldigt, väldigt länge.

Det är många som är oroliga nu och det finns det visst fog för. En global finanskris råder. Vi är inne i en lågkonjunktur. Varsel hänger över mångas huvuden. Låt oss för ett ögonblick fundera över var vi hade stått om (s) vunnit valet senast.

Genom de reformer regeringen har genomfört och som (s) röstat emot har 70 000 svenskar fått arbete. Totalt har utanförskapet minskat med 180 000 personer sedan valet. Skulle förslagen i (s) senaste budgetreservation genomföras skulle det innebära att 60 000 jobb försvann. På vilket sätt blir Sverige tryggare och rättvisare av det?

När (s) styrde stod 100 000 ungdomar utanför arbetsmarknaden. Idag är det 40 000 färre. Nu vill (s) höja arbetsgivaravgiften på unga med 10 miljarder. Tror du det blir fler eller färre unga i utanförskap då? Hur blir Sverige tryggare och rättvisare av det?

Genom skatteavdrag på hushållsnära tjänster har vi lyckats göra svarta jobb vita, samtidigt som många som stått långt från arbetsmarknaden har fått riktiga jobb att gå till. Det avdraget vill (s) ta bort. Hur skapar detta trygghet och rättvisa?

I ett läge där varslen duggar tätt och finanskrisen ligger över oss vill (s) återinföra förmögenhetsskatten och på så sätt driva kapital och arbetstillfällen ur landet. Tror de verkligen att tryggheten och rättvisan blir större då?

Har man ambitionen att styra landet räcker det inte med klyschor. Då krävs det raka besked, ansvarstagande och en långsiktig politik för en stabil ekonomi och fler arbetstillfällen. Det blir tillbaka till ritbordet för Sahlin.

"Jag ser fram emot att sitta på Riksdagens gubbhylla tillsammans med Bosse Ringholm" sade Pär Nuder när han lämnade uppdraget som ekonomisk talesman. Idag stod de båda och tasslade vid väggen längst bak i kammaren. De såg med rätta bekymrade ut.
Mer om partiledardebatten: SvD, DN, Expressen.

tisdag 14 oktober 2008

Jag är så jäkla besviken på oppositionen!

Men inte förvånad. Så här mitt i "superveckan" blir jag ruskigt påmind om hur det var att sitta i opposition under 90-talet. Man blir ifrågasatt. För allt. Regeringsalternativ granskas med rätta. Vad får vi istället? Kan ni hålla sams? I början av 2000-talet var det fortfarande så, men vi lärde oss och vi levererade.

Vi gjorde vår läxa, men varför har inte den nuvarande oppositionen lärt av våra misstag??

Mona Sahlins agerande de senaste veckorna är ett skolboksexempel på hur man inte ska bete sig i opposition och ett rakt plagiat av borgerlighetens alla misstag under 90-talet. Det var extra tydligt under söndagens partiledardebatt i SVT och det upprepades i kvällens duell i KGB's program.

Ikväll valde hon den aggressiva linjen. Efter att blivit ovän med sitt parti i veckan som gått försökte hon ikväll spela sin klassiska roll av "arg sosse". Det gick sådär. För det duger ju inte att vara arg retoriker om man har ambitionen att leda en regeringen. Det duger inte heller att ständigt stöta sig med sina tilltänkta regeringskamrater och det duger definitivt inte att totalt ducka varenda möjlighet att ge besked om politikens innehåll.

Fredrik har sedan mandatperiodens början ställt tre relevanta frågor till Mona. 1) Vad vill du göra? 2) Hur vill du åstadkomma det? 3) Med vem ska du göra det? Det enda rimliga borde vara att börja med politikens innehåll, men Mona valde förra veckan konstigt nog att istället försöka svara på frågan 'med vem'. Det gick åt pipan.

Den bästa beskrivningen av vänsterblockets försök till "samling" gavs ikväll vid ett möte i eftermiddag när vi i riksdagen hade en träff med alla alliansledamöter. Anders Borg mindes hur man som liten lekte "Hela havet stormar". Det är tre som leker, men bara två stolar. När musiken tystnar får man se vem som hamnar utanför. Ibland är det miljöpartiet och ibland sossarna. Just nu är det Lars Ohly som inte får vara med.

Och precis så är det ju i oppositionen just nu: Hela havet stormar!

Mer om kvällens duell hittar du på SvD och DN.

måndag 6 oktober 2008

Två förslag för ett växande kulturliv!

Låt stiftelser som stödjer kulturändamål få begränsad skattskyldighet och underlätta sponsring av kultur. Detta är två förslag som väsentligt skulle kunna öka möjligheterna för fler att bidra till ett växande kulturliv. Det är också innehållet i två av de motioner jag väcker nu i veckan.

Kulturens frihet värnas bäst när den kan baseras på stöd från många källor. En av den sittande regeringens huvudlinjer på kulturpolitikens område har varit att öppna upp fler finansieringsvägar in i kulturen så att enskild och offentlig finansiering kan verka sida vid sida.

Låt stiftelser som stödjer kulturändamål få begränsad skattskyldighet!

Stor del av vårt kulturliv bedrivs genom stöd från olika stiftelser. Enligt huvudregeln är stiftelser skattskyldiga till statlig inkomstskatt för all sin inkomst. Genom ett system av undantagsregler har vissa stiftelser helt eller delvis befriats från denna skattskyldighet om de uppfyller ändamålskravet enligt Inkomstskattelagen.

Idag räknas inte kulturverksamhet som ett sådant ändamål. Detta är märkligt om man samtidigt har ambitionen att fler ska motiveras att ekonomiskt stödja kulturlivet. Stiftelselagen bör ändras så att även stiftelser som stödjer kulturändamål omfattas av begränsad skattskyldighet!

Underlätta sponsring av kultur!

Skattelagstiftningen saknar direkta regler om avdrag för sponsring. Kostnader för sponsring är istället avdragsgill under vissa förutsättningar. Många av kraven är svåra för kulturen att uppfylla. Möjligheten för exponering av varumärken är till exempel starkt begränsad.

Idag tvingas företag ofta hitta andra vägar att kunna göra avdrag för sina sponsringsomkostnader. Det kan kallas personalvård, forsknings- och utvecklingskostnader eller i vissa fall representation.

Det behövs enklare regler för sponsring med en generösare gränsdragning för skatteavdrag. Sponsring bör kunna betraktas som avdragsgill marknadsföring. Lagtexten måste därför förtydligas och det skall tydligare framgå vad som är godkänd och avdragsgill sponsring.

onsdag 1 oktober 2008

Det ligger en doft av punsch-veranda över Timbro...

Inledde morgonen med kulturfrukost på Timbro. Carl Rudbeck presenterade rapporten "Kulturförvandling observerad". Jag gillar Rudbeck. Han är en av de som verkligen har tänkt till. Därför läser jag honom ofta med stort intresse när han skriver i bland annat Sydsvenskan. Men det är inte alltid jag håller med. Ej heller denna gång.

I Timbros pressmeddelande hävdas att det i essän görs en kvalitativ analys av kulturklimatet. Nja. Snarare en nostalgisk betraktelse över borgerligheten och en floskeltyngd retorik om vad som bör göras framöver.

En av slutsatserna är att kulturen måste ställas mot andra politiska områden. "Kulturministern måste kunna motivera varför vi ska ge pengar till en ny spelfilm snarare än till en ny strålkanon som här och nu räddar liv och minskar lidande. Ministern borde ha modet att berätta för dem som har smärtor, ångest eller väntar på cancerbehandling eller en ny höftled, att de får vänta tills våra vanligaste centrallyriker och mimartister har fått sitt." säger Rudbeck och undrar om kulturbyråkrater som Lars Nittve, "sittande på sina feta pastorat", verkligen är värda mer än fem sjuksköterskor.

Svante Weyler undrade i morse varför det just är kulturen som alltid ska ställas mot sjuksköterskor och lärare. Rudbeck kallar kulturpolitiken "en finare form av a-kassa där de som inte klarar sig på marknaden anser sig ha rätt att få sin bärgning tryggad av allmänna medel". Men det är ju inte bara kulturskapare som får sin finansiering från det offentliga, det får ju även de som arbetar med vetenskaplig grundforskning eller naturskyddande åtgärder. Rudbeck hävdade att detta inte riktigt gick att jämföra då naturvetenskapen tillfredställer ett visst behov av nyfikenhet. Ursäkta, men det argumentet går väl precis lika bra att applicera på konsten och kulturen?

Om samhället har ett ansvar för infrastruktur, gäller inte detta också kulturell infrastruktur? Om samhället har ett ansvar för kunskap, gäller inte detta också bildning? Om samhället har ett ansvar för kroppens hälsa och välmående, gäller inte detta också själens?

Istället driver Rudbeck tesen att alla får den kultur de förtjänar. Man anar att han drömmer sig tillbaka till punsch-verandans tidevarv då symbios rådde mellan borgare och bohemer "där bohemerna stärkte borgarnas självkänsla i utbyte mot pengar". Borgare och konstnärer behöver fortfarande varandra menar han och pekar på de boende på Östermalm som lojalt håller uppe publiktrycket på Dramaten.

Visst är det uppfriskande när Rudbeck tar i, men tusan vet om det för debatten så mycket framåt. Läs rapporten och bedöm själv.

tisdag 30 september 2008

Möte med Alaa Al-Aswany


Jag har tidigare skrivit en hel del om den egyptiske författaren Alaa Al-Aswany. Jag blev därför väldigt glad över att äntligen få träffa honom när han besökte Bokmässan i Göteborg. Al-Aswany är tandläkare och driver fortfarande praktik i Kairo. Hans bok The Yacoubian Building låg under många år på förstaplatsen över flest sålda böcker i arabvärlden, nu dock slagen av hans andra bok Chicago.

När han intervjuades på bokmässan av Cecilia Uddén så talade han mycket om kvinnors rättigheter i arabvärlden. Alla är förtryckta i diktaturer menade han, men kvinnor är ofta dubbelt förtryckta. Arabvärlden måste lära sig att behandla kvinnor i första hand som människor, idag är de först och främst kvinnor och i andra hand människor.

Al-Aswany skriver även politiska krönikor i Egypten, men hävdar ändå att hans böcker inte först och främst är politiska. "Literature is not a tool of judgement, but a tool of understanding". Ändå berättade han om när filmen The Yacoubian Building skulle ha premiär i Kairo. Många ministrar skulle komma till den stora premiären. Författaren var dock inte välkommen - han ansågs vara en för stor säkerhetsrisk.

Yacoubians hus finns nu på svenska. Köp den!

Frukost med Faludi


Frukostmöte i riksdagsbiblioteket med den välkände journalisten, författaren och feministen Susan Faludi som talade om sin nya bok Den amerikanska mardrömmen - bakhållet mot kvinnorna (en något starkare svensk titel än orginalets The Terror Dream. Fear and Fantasy in post-9/11 America).

Det visade sig bli ett mycket intressant föredrag. Grunden för Faludi var skillnaden i hur terrorattackerna hanterades i USA kontra Storbritannien. I UK reagerade man på attacken i tunnelbanan med att det var en kriminell handling som skulle utredas och lösas. I USA var reaktionen starkt politiserad. Mycket var också gender-färgat.

Plötsligt väcktes det gamla amerikanska idealet till liv med starka män som skulle skydda nationen, kvinnor och barn. Tidningarnas krönikor handlade om vikten av att värna den lilla världen i dessa onda tider och att gå hem och bilda familj. Time Magazine förutspådde en kommande brist på stekpannor och symaskiner. Att föda barn blev en patriotisk uppgift. De som hade en annan och ofta feministisk uppfattning som såg fiender till nationens ideal.

Enligt Faludi beror reaktionen på nedärvda myter och traditioner från generation till generation. Män ska vara starka och beskyddande. En förusättning för detta är att kvinnor är svaga och behöver beskydd. Kvinnor som gick i krig betraktades antingen som kvinnliga monster, som Lynndie England (kvinnan som sågs utföra övergrepp på fångar i Abu Graib) eller offer som behövde räddas som Jessica Lynch. Den kvinnliga soldat som fångades och fördes till irakiskt sjukhus.

I USA målades den ena skräckvisionen efter den andra upp om vilka övergrepp som förmodligen begicks mot Lynch. När amerikanska trupper i värsta kombatstil till slut skulle frita henne visade det sig att hon fick bra vård på ett irakiskt sjukhus av läkare och sköterskor. Några våldtäkter eller övergrepp hade hon inte upplevt. Även om hon själv berättade om detta så fortsatte myten odlas i hemlandet och vilka hemskheter hon måste ha utsatts för.

Faludi avslutade med att konstatera att attackerna mot World Trade Center handlade om att terrorister var motståndare till den frihet och det oberoende kvinnor i västvärlden åtnjuter. Och USA svarade inte med att värna och förstärka de friheterna utan tvärtom med ett återvändande till de klassiska könsrollerna. Det är inte utan att jag tycker att hon har en poäng.

fredag 26 september 2008

Nu: Lapidus


Nu seminarium med Jens Lapidus. Det tog lång tid innan jag köpte Snabba cash, jag var oerhört skeptisk. Tänkte att det skulle vara någon ytterligare "haussad" trendförfattare. Men jag fångades av boken, språket och skildringarna av Stockholms undre värld. Nu på mässan har jag köpt uppföljaren "Aldrig fucka upp". Moderator är en annan bra författare, Ronnie Sandahl.

torsdag 25 september 2008

Keep it in the family


Britt-Marie Mattsson ska leda ett demokratisamtal mellan S-pampen Göran Johansson och hans dotter, tillika ordförande för (s) i Göteborg.
"Lokal demokrati - för vem?". Ja, uppenbarligen för familjen Johansson. Ibland känns Göteborg väldigt litet...

"Kultur på entreprenad"



Seminarium om kultur på entreprenad med Barbro Osher, filantrop och svensk generalkonsul i San Fransisco, Emma Stenström, Kristoffer Lind och Björn Ranelid. Debatten har redan börjat handla om huruvida inte rubriken är relevant. Har inte kulturskapare alltid varit entreprenörer? Klart är att sponsorer och investerare aldrig kan ta över politikens roll, men de kan skapa nya möjligheter till finansiering och breddning av kulturlivet. På så sätt är det lite trist med ytterligare ett seminarium som ställer offentligt stöd och alternativ finansiering emot varandra. Där är Osher uppfriskande. Ibland behövs människor som betraktar vår guldfiskskål från utsidan. Perspektivet blir onekligen ett annat!

måndag 22 september 2008

Moderna till Malmö


Idag var det presskonferens på Rooseum där kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Moderna museets chef Lars Nittve tillsammans med region och kommun presenterade satsningen på Moderna museet Malmö

Rooseum grundades 1988 av finansmannen och konstsamlaren Fredrik Roos med hans samling av nordisk samtidskonst som bas. Efter Roos död 1991 drevs museet vidare av en stiftelse med Malmö stad, familjen Roos och det danska konstmuseet Louisiana som huvudmän. Rooseum blev ett viktigt nav för samtidskonsten i Sverige och ett av Malmös mest kända varumärken utomlands. Med hjälp av flera privata sponsorer kunde man presentera utställningar som gav stort internationellt eko.

De senaste åren har dock tunga moln vilat över verksamheten. Stor osäkerhet har rått kring vad som ska hända med den fantastiska byggnaden. Nu är det alltså klart att det blir Moderna museet som öppnar filial under namnet ”Moderna museet Malmö”. Vi är många som kämpat för att detta ska bli verklighet.

Projektet samfinansieras mellan Region Skåne, staten och Malmö stad. I stadsbudgeten för 2008 finns 3 miljoner kronor särskilt avsatta. Moderna museet tillförs ytterligare en miljon kronor från och med 2009 samt ytterligare en miljon kronor fr.o.m. 2010.
Enligt Sydsvenskan kommer Moderna museet Malmö att visa tre stora utställningar per år, varav två med samtidsinriktning.

Det här är riktigt bra för Moderna, och även för Malmö. Det gäller dock att Malmö nu inte slår sig till ro med detta utan passar på att göra en större satsning på bildkonsten för att kunna dra full nytta av Moderna. Att Malmö Konstmuseum får nya egna lokaler står med andra ord fortsatt högt på agendan!

onsdag 17 september 2008

Äktenskapsbalk på gång!


Så är det då klart att det kommer en proposition om ny äktenskapsbalk under hösten. När regeringen igår presenterade sin propositionslista står det att justitiedepartementet kommer presentera en proposition om ny äktenskapsbalk i december.

Att så skulle ske är egentligen inte förvånande. Det är ju precis vad statsministern utlovat! Nu utgår jag från att det är just en samlad könsneutral äktenskapsbalk man föreslår.

Familjer ser olika ut, och måste få se olika ut. Vissa väljer att gifta sig, andra inte. Att två personer väljer att befästa sin kärlek till varandra i ett äktenskap tycker jag är positivt - oavsett vilket kön personerna har. Den möjligheten till trygg familjebildning måste få omfatta alla.

Det behövs en familjelagstiftning som ger svar på de relationer som är reella i Sverige. Heterosexuella par och homosexuella par väljer redan idag att leva tillsammans i äktenskap och för detta krävs en gemensam lagstiftning som står utan värdering dem emellan. Lagstiftning skall ha sin bas i hur samhället de facto ser ut, inte i önsketänkande bakom politiska skygglappar.

Nu vill jag se att den här regeringen tar bort de lagar som står i vägen för människors kärlek till varandra!

Läs mina tidigare inlägg om könsneutrala äktenskap här

tisdag 16 september 2008

Divertissement




Efter kort paus för mat och kissning av hund är vi nu på plats i Konserthuset för s k Divertissement. På programmet Kungliga Filharmonikerna och Eric Ericsons Kammarkör. Snart dags för ytterligare en övning i Kungssången...

Plenisalen




H M Konungen förklarar Riksmötet öppnat. Alla sjöng Kungssången. Utom socialdemokraterna. Och vänstern förstås. Och så några miljöpartister. Lite tråkig attityd och definitivt brist på respekt för Sveriges statsskick. Men tyvärr föga förvånande. Nåja, om det gör dem till lyckligare människor så kan det väl vara värt det...

Gudstjänst i Storkyrkan




Alla samlade. Regering och riksdag på plats. Nu inväntar vi Kungafamiljen.

Upprop i kammaren




Talman Per Westerberg håller årets hälsningsanförande till kammarens ledamöter.

Dorothy, Sofia och jag




Sofia Arkelsten och jag har onekligen rödaste tassarna i riksdagen. Slår samman klackarna tre gånger och önskar mig en trevlig dag!

Pompa och ståt!

Idag öppnas riksdagen högtidligen i närvaro av H M Konungen. Det blir sång, spel, pompa och ståt. Jag som är lite svag för det celebrala tycker det är lite småmysigt!

För två år sedan var det nervöst! Att första gången inta sin plats i kammaren, högt säga JA när talmannen ropade upp en och att faktiskt inse att nu sitter man i landets högsta beslutande församling.

Jag ska inte säga att jag nu har vanan inne och kör det hela på rutin, men det är en annan känsla. Då läste Fredrik Reinfeldt för första gången upp regeringsförklaringen och statsråden presenterades. Valet var nyss vunnet och ett hårt arbete låg framför oss.

Nu är vi halvvägs. Oerhört mycket är gjort. Vallöften betas av i rasande takt och vi kan se att politiken faktiskt fungerar och håller i skarpt läge.

När jag idag sitter i kammaren och Fredrik läser upp sin tredje regeringsförklaring kommer känslan vara att "Nu gäller det!". Nu är det två år kvar. Två år att bevisa att man kan lita på den borgerliga alliansen, att vi levererar och att vi tagit det förtroende väljarna gav oss på allvar.

Som sagt: Nu gäller det!

torsdag 11 september 2008

Storsatsning på Öresundsregionen

Regeringen storsatsar på Öresundregionen i den kommande budgetpropositionen. Och det är inte en dag för tidigt!

Det var bra besked de fyra partiledarna kom med i Göteborg idag när de presenterade de kommande infrastruktursatsningarna. Äntligen satsar man på E22-utbyggnaden. Motorväg blir det ända från Trelleborg och ytterligare en bra bit mot Kristianstad i andra riktningen. Dessutom satsas enligt Sydsvenskan 540 miljoner på järnvägssatsningen "Kraftsamling Öresund". Syftet är enligt Regeringens hemsida att öka tillförlitligheten och punktligheten i trafiken. Lysande. Då kanske vi äntligen kan hoppas på att vårt pendeltåg till Köpenhamn går lika punktligt som Stockholms tunnelbana.

Jag har tillbringat den här veckan med att träffa olika parter som är engagerade i Öresundsregionens utveckling. En fråga som alla återkommer till är att infrastrukturen måste fungera bättre på den här sidan bron. Det gäller bland annat E22, men även E6 upp till Helsingborg som redan är överbelastad.

Dagens besked är definitivt ett steg i rätt riktning. Det kommer ge effekter, inte bara för Öresundsregionen utan för hela Sverige!

Vem kommer efter Johan Staël von Holstein?

SvD rapporterar att Johan Staël von Holstein lämnar Kulturrådets styrelse. Tidsbrist anger han som skäl och är det så att han inte kan närvara på sammanträdena så har jag full förståelse för att han väljer att kliva åt sidan. Men jag beklagar det.

Få debatter har varit så välgörande för svensk kulturpolitik som den om utnämningen av Staël von Holstein. Jag har träffat honom och blivit imponerad. Han är allt annat än oinsatt eller obildad. Men han är provokativ och han använder sig av samma provocerande debatteknik när han vill förändra svenskt kulturliv, som han har gjort när han framgångsrikt byggt upp sina företag. Sedan ska jag gärna erkänna att jag långt ifrån alltid håller med honom i sak.

Nu gäller det att hitta hans ersättare. Jag hoppas att det blir någon som inte är rädd för att röra om i grytan. Gärna med entreprenörsbakgrund och väldigt gärna med ett genuint intresse för bildning. Det behövs någon som vågar gå emot strömmen och som ifrågasätter de uttalade eller outtalade dogmer som ofta präglar kultursfären. Den förhoppningen har också uttryckts av flera som verkar inom kultursektorn.

Priset som dagens surkart går dock till Marianne Lindberg de Geer. I Dagens Nyheter anklagar hon Staël von Holstein för "rabiat gläfsande i media i ett ämne han inte har en susning om", medan hon i SvD, trots att hon själv inte har en susning, spekulerar i han blivit petad. "Jag tror inte ett ögonblick på att von Holstein slutar frivlligt!". Men skärp dig...

tisdag 9 september 2008

Artikeltips: Unga Danskompaniet

Sydsvenskan skriver idag om Unga Danskompaniet, UDK, som drivs av Marie Brolin-Tani, tidigare chef för Skånes Dansteater. Läs gärna artikeln! Det är ett spännande projekt som har som mål att hjälpa nyutbildade professionella dansare ut i arbetslivet. Det enkla medlet är att ge dem arbetslivserfarenhet. Själv känner jag ett extra stort engagemang i UDK eftersom jag har glädjen att sitta i styrelsen.

Glada besked från Kulturutredningen

För några dagar sedan skrev jag om den pågående Kulturutredningen och uttryckte min stora besvikelse över att utredningen verkade förespråka en modell med "portföljer" eller "kulturpåsar" enligt den modell som finns i Skåne. Jag skrev då att jag föredrog en modell med uppdragsöverenskommelser där man för en dialog om hur en region vill uppfylla de nationella kulturpolitiska målen och att man sedan skriver en långsiktigt överenskommelse om att staten för över pengar för att detta ska kunna uppnås.

Därför blev jag riktigt glad när jag i dagens SvD läser ett debattinlägg av Maria Eka och Per Svenson från utredningens kansli. Man skriver att det system man diskuterar innebär att stödet ska fördelas till lansting/regioner efter diskussioner med staten. "Tanken är att dessa överläggningar ska leda fram till tre- till femåriga överenskommelser som är en förutsättning för att modellan ska fungera ur ett nationellt kulturpolitiskt perspektiv. Det handlar alltså inte om att skicka över en klumpsumma utan öronmärkning." Och lite senare: "...för att staten ska gå in med finansiering krävs att verksamheten anknyter till målen för den nationella kulturpolitiken".

Jag har tidigare skrivit att en fristående utredning får finna sig i att få kritik, men det innebär inte att man inte ska ge beröm när man håller med! :)

måndag 8 september 2008

Nu sänker vi skatten för företagen!

Ytterligare ett vallöfte avverkas när det idag blev klart att vi sänker såväl bolagsskatten som arbetsgivaravgifterna. Bolagsskatten sänks från 28,3% till 26% och arbetsgivaravgifterna sänks med en procent.

"Paketet är en rejäl injektion för landets företagare" säger Maud Olofsson till DN och jag håller med. Möjligen hade jag själv hellre sett att man prioriterat en större sänkning av bolagsskatten och avvaktat med arbetsgivaravgifterna. En procent är trots allt inte så mycket i relation till vad det kostar. Men samtidigt kan det kanske vara en viktig signal till landets företagare om i vilken riktning regeringen vill gå. 

De fyra partiledarna aviserade också att fler förslag är på väg. Bland annat om förändring av 3:12-reglerna och ytterligare regelförenklingar.

Vad håller sossarna på med?!

Är det fler än jag som inte blir kloka på vad sossarna sysslar med? Vet de själva? Först skriver ett antal moderata politiker med Tobias Billström en debattartikel i DN om vikten av arbetslinje i flyktingpolitiken och blir genast hopbuntade med sverigedemokraterna av ledande sossar. Bara några dagar senare går sossarna ut och vill införa såväl tvångsförflyttningar som kommunarrest.

Hela våren har vi fått höra av sossarna i riksdagen att den politik vi driver för att minska sjukfrånvaron och underlätta återinträde på arbetsmarknaden är grym och omänsklig. Idag skriver SvD om sossarnas nya förslag om hårdare krav på sjukskrivna. Man vill ha en konsekvent arbetslinje i alla socialförsäkringssystem. Även om man är långtidssjukskriven eller har sjuk- eller aktivitetsersättning ska man kunna kombinera ersättning med arbete.

När SvD konstaterar att det här ligger nära alliansens politik svarar Ylva Johansson (s) "Ja, i retoriken finns det likheter, men skillnaden är att alliansen i praktiken inför regler som kastar ut folk i kallt vatten". Lars Ohlys motstånd kommer som ett brev på posten och han konstaterar i samma tidning att "Det är oroväckande. De har anammat den borgerliga regeringens problembeskrivning".

Vänsterblocket går från oklarhet till oklarhet....


Borgarskolan satsar framåt

I samband med kampanjen på Malmö Borgarskola idag fick jag tillfälle till en pratstund med rektor Nicola Sarac som informerade om skolan och dess verksamhet. Det har hänt oerhört mycket på skolan det senaste åren. 

Det som framför allt är roligt är att man vågar satsa på teoretisk spets. Sedan ett tiotal år har man utbildningen International Baccalaureate (IB). Eleverna läser sex ämnen som tenteras av under våren. All undervisning sker på engelska och examensproven är gemensamma för hela världen. 

En annan spännande satsning är Pythagoras Quest som är en matematiktävling öppen för alla högstadieelever i södra Sverige. Via olika kvalificeringstävlingar har man finalen på Borgarskolan i slutet av maj där vinnande lag kan vinna 15000 kronor. Men vad jag förstod på Nicola Sarac är nya sponsorer på väg in och prissumman kan komma att höjas.

Kampanj med Malmö MUF


Idag har jag varit på Borgarskolan och kampanjat med Malmö MUF. Vilket drag! Superproffsigt upplagd kampanjdag som inleddes med frukost på kansliet. MUF var på Borgarskolan även i torsdags. Då värvades över 20 nya medlemmar, idag var det dags igen och när jag var tvungen att sticka vid halv ett hade ytterligare 10 nya medlemmar värvats. 

lördag 6 september 2008

Grattis DN, trist för Sydsvenskan

Heidi Avellan lämnar Sydsvenskan för att bli ny chef för DNs ledarredaktion. Grattis Heidi och grattis DN. Men så tråkigt för Sydsvenskan.

Avellans förändring av ledarsidan i Sydsvenskan har varit välkommen. Jag har alltid gillat att läsa hennes signerade analyser och hon har ett fräscht och spännande perspektiv. Något som behövdes i den skånska huvudtidningen.

Nu blir det DN som får njuta av detta och jag hoppas att Sydsvenskan lyckas göra en ny minst lika spännande rekrytering!

Utmärkt, Bea, men skynda på!

"Vi skärper straffen mot rattfylla" skriver Beatrice Ask i Aftonbladet. Utmärkt!

Den 1 juli trädde en lag i kraft som gav Tullverket och Kustbevakningen befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott genom att ta alkoholutandningsprov och ta bilnycklarna från den som är rattfull. Ett förslag finns om att polisen ska kunna förordna väktare och ordningsvakter att ta alkoholutandningsprov i anslutning till bilfärjor i Sveriges hamnar. Det finns förslag som skulle göra det enklare att förverka fordon som använts vid trafikbrott. Man tittar på frågan om bland annat återfall i brott då ska leda till strängare straff än det gör i dag och regeringen arbetar med ett förslag som ska skärpa straffet bland annat för den som orsakar någon annans död genom rattfylleri.

Allt detta är utmärkta åtgärder och artikeln är välkommen. Några uppslag tidigare i Aftonbladet berättar tidningen en hjärtknipande historia om en stackars man som äntligen ska få vård mot sin alkoholism. Tack vare Aftonbladet får han hjälp. "Tack så mycket, helt suveränt!" säger mannen.

Grav alkoholism har ofta en tragisk bakgrund och ju fler som får hjälp desto bättre. Visst är det fantastiskt om mannen i artikeln äntligen kan få hjälp. Samtidigt har jag svårt att känna något större medlidande. Mannen i fråga är samme person som tidigare omskrivits för att han åkt fast 48 (fyrtioåtta!) gånger för rattfylla. Det är ingen orimlig gissning att han kört full flera gånger då han inte har åkt fast. Den senaste helgen åkte han fast två gånger. Genom sitt agerande har han åter och åter igen utsatt människor för livsfara.

I våras körde han på en mamma med barnvagn i 100 knyck. Enligt Aftonbladet flög barnet upp i luften och endast genom ett mirakel lyckades mamman fånga upp flickan. Trots det satte han sig full bakom ratten igen.

Jag tänker idag på mamman med barnet och alla de andra människor som utsatts för livsfara. Och jag hoppas att regeringens åtgärder snabbt kommer till stånd och att de gör det svårare för notoriska rattfyllerister att färdas på våra vägar.

******** UPPDATERAD ***********

Även DN skriver idag om den traumatiska händelsen ovan. Den som ändå bara var en i raden av 48 vansinneskörningar. Beatrice Ask säger till DN att notoriska återfallsrattfyllerister inte borde ha tillgång till bil och att förslag nu kommer om ksärpta straff för allvarliga våldsbrott och hur återfall ska värderas vid straffmätningen.

Att man nu diskuterar en fördubbling av fängelsestraffet är bra, även om jag också kan hålla med den som kommenterat mitt inlägg här att egentligen är det alldeles för lite med ett år för den som tagit ett mordvapen och urskillningslöst riktat det mot allmänheten.

fredag 5 september 2008

Kulturkonferens i Sigtuna




Befinner mig det närmaste dygnet på Sigtunastiftelsen där den moderata kulturkommittén i riksdagen har konferens för kulturpolitiker från hela landet. På programmet bl a Leif Alsheimer, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Keith Wikander från kulturutredningen.

torsdag 4 september 2008

Arg, dyr och underbar


Tidigare har jag fått veta att det fins ett odjur som slår både chihuaha, pitbull och schäfer när det gäller farlighet. Nu får jag dessutom i Aftonbladet veta att den rackaren kommer kosta mig en förmögenhet i förstörelse också. Vem utsätter sig frivilligt för något sådant?

Nog är han speciell. Envis som synden. Bestämd i sin uppfattning. Omöjlig, ouppfostrad och rasande busig. Men det är ju också därför man vill ha en tax! Till och med när han surar, vänder ryggen till, eller blänger under lugg så kan jag inte låta bli att älska den lille parveln. Så det är bara att lägga undan de där 5 282 kronorna och njuta av resan!

PS. För andra taxälskare eller för den som vill veta vad det verkligen innebär att ha tax rekommenderar jag Yrsa Stenius underbara bok Taxar, kärlek och sorg

Spännande om Öresundskultur!


Desto mer spännande tankar (än de jag skriver om nedan) står det om i Sydsvenskan idag. Musik i Syd tar initiativ för utökat samarbete över Öresund. Bättre kultursamarbete, mer kultursponsring och en fond för kulturprojekt står på agendan.

Välkomna initiativ som man nu söker stöd från EU's interreg-program för att kunna förverkliga. Det handlar om ett samspel mellan politiska instanser, näringslivet och kulturinstitutionerna i Öresundsregionen.

Martin Martinsson, vd för Musik i Syd, pekar på behovet av en ny lagstiftning i Sverige där kultursponsring får samma villkor som sponsring av idrott. Detta instämmer jag i. Vi har ett beslut om detta från den moderata partistämman, den moderata kulturkommittén i riksdagen har lagt förslag om det och alliansen i kulturutskottet är enig. Nu återstår bara för finansdepartementet att leverera!

Men det krävs mer än lagstiftning. Jag medverkade i våras vid ett Timbro-arrangerat seminarium där det framkom att det också finns stora skillnader i Skatteverkets praxis i de olika länderna. I Danmark finns det såväl en tradition som tydliga direktiv att hellre fria än fälla när det gäller kultursponsring.

Trista besked från Kulturutredningen

Det är spännande att följa Kulturutredningens arbete. Jag har tidigare berömt Kulturutredningen för att det är en helt fristående utredning, bemannad av personer med hög en integritet och professionell kompetens inom området. Men jag har också varnat för att en fristående utredning kan mycket väl lägga förslag som slår tillbaka rakt in i regeringen eller krockar med ens egna erfarenheter eller uppfattningar. När utredningen är klar får var och en läsa den med sina partipolitiska glasögon.

För egen del kan jag konstatera en ganska stor besvikelse över utspelet om så kallade regionala portföljer för de statliga bidragen. SvD skriver om detta idag och det finns även en intressant analys av Lars Ring i tidningen. Vi har haft portföljer på försök i Region Skåne genom den så kallade "kulturpåsen" och jag kan inte se några fördelar med detta.

Grunden måste vara att varje nivå tar ansvar för de skattemedel man är satt att förvalta. Det innebär att det statliga nivån tar ansvar för sina bidrag, den regionala nivån för sina och den kommunala för sina. Sedan kan man göra överenskommelser om samverkan på olika sätt för att uppnå största möjliga effekt.

Om vi ska dela ut statliga pengar till regionerna utan öronmärkning, kan vi lika gärna lägga ner den statliga kulturpolitiken. Hur ska man annars kunna ta ett nationellt ansvar för att skattepengarna används i enlighet med de statliga kulturpolitiska målen? Erfarenheterna från Skåne visar att Skåne inte fått samma uppräkning som andra delar av landet. Man har hamnat mellan stolarna. Ingen har velat satsa mer pengar på Skåne, eftersom man inte har vetat var pengarna i slutändan hamnar. När ingen tar ansvar, händer inte heller något.

Samtidigt är det viktigt att inse att det finns regionala skillnader. Jag har tidigare föreslagit att det statliga stödet ska delas ut genom så kallade uppdragsöverenskommelser. Det innebär i korthet att man för en dialog mellan staten och den aktuella regionen där regionen får beskriva vilka åtgärder man vill vidta för att uppfylla de statliga kulturpolitiska målen med de bidrag man får sig tilldelade. Detta skriver man sedan en uppdragsöverenskommelse om som bägge parter har att följa.

Nu kommer Skåne närmare Europa

Inte förrän jag såg Öresundbron börja växa sig längre och längre mot Köpenhamn, vågade jag egentligen tro att vi någonsin skulle få en fast länk till Danmark. Jag som var uppvuxen med flygbåtar, Nyhavn och svenskar på Ströget. Nu är bron självklar. Så sent som förra veckan körde jag över bara för att handla lite. Ungefär som att en stockholmare rör sig från Liljeholmen till T-centralen. Skåne har blivit en del av Europa.

Nu tas ytterligare ett steg när broavtalet mellan Tyskland och Danmark idag undertecknades. "En historisk dag för Danmark och Tyskland - ja hela Europa." säger den danska transportministern Carina Christensen i Sydsvenskan. Och jag håller med.

Bron blir ca 2 mil lång. Byggstart blir förhoppningsvis 2012 och bron beräknas stå klar sex år senare.

*********** UPPDATERAD *************

Läs gärna artiklarna i dagens SvD också. Förutom bra artiklar och grafik så är det lite sött med Europakorridorens glada tillrop. Som vanligt i deras beskrivning så slutar Sverige i Helsingborg. Malmö finns förvisso med på kartan, men mer som en station på en ringlinje runt sundet.

Oavsett vad man tycker om HH-länken så ligger den ganska många år fram i tiden. Bron har stått på plats sedan år 2000. Tillsammans med kommande dubbelspår och Citytunnel så har vi en utmärkt rask järnväg rakt ner på kontinenten. En dag kanske helsingborgarna också upptäcker den :)

onsdag 3 september 2008

Malmö gör sig redo för drabbning...

De senaste dagarna har det rapporterats i Sydsvenskan om det kommande European Social Forum som ska avhålla i Malmö den 19-21 september.Ca 20 000 personer väntas komma till staden. Där forumet avhållits tidigare har det kantats av gatukravaller och vandaliseringar.

Igår skrev tidningen om planerade motdemonstrationer. På motdemonstranternas hemsida skriver man att "Massaktionerna sker inte i motsättning till det det officiella forumet, men tar samtidigt ingen som helst hänsyn till den politiska agenda eller den praktik de mest penningstarka och tongivande krafterna kommer att uttrycka genom det officiella ESF."

Titta gärna på youtube-filmen här:
Kul killar och tjejer. "Den 19 september tänker vi visa vem makten ska tillhöra: OSS!" skriver de i videon och följer upp med glada klipp på kravaller.

Till Sydsvenskan säger Ilmar Reepalu (s) att "Alla stora arrangemang har bekymmer med huliganer som försöker utnyttja situationen. Vad man kan hoppas på är att det går att få igång ett samtal med dem".

Idag skriver Sydsvenskan i sin ledare om behovet att hålla rent vänsterut. Tidningen tycker trots allt att det är rätt att evenemanget stöds ekonomiskt av Malmö stad. Även jag tycker det är centralt i ett demokratiskt samhälle att obekväma röster värnas och att vi har en skyldighet att alla får komma till tals.

Men var går gränsen? Hur mycket ska malmöborna behöva utsättas för i form av våld, vandalisering och kravaller? Den 19 september vet jag många malmöbor som kommer barrikadera sig inomhus. Vad har man uppnått då?

Mer pengar till pensionärerna

Så blev det då klart att det blir en satsning på landets pensionärer i budgeten. Framför allt på de som har det sämst ställt. Jag har tidigare skrivit här om hur viktig jobbpolitiken är, just för att pensionerna ska kunna höjas. Så är nämligen pensionssystemet konstruerat. Det har redan tidigare stått klart att år 2008 och 2009 blir den årliga höjningen av pensionerna i genomsnitt 4000 respektive 6000 kronor. En kraftig uppgång jämfört med tidigare år!

Idag presenterades ytterligare åtgärder för att de med minst i plånboken ska få lite mer över. Det tidigare aviserade förslaget har breddats och omfattar nu drygt 90 procent av alla som vid årets ingång fyllt 65 år. Det nya förslaget innebär en årlig skattelättnad för en pensionär med ingen eller låg inkomstpension på 2 300-3 500 kronor, beroende på bland annat kommunalskatt och ålder. Till detta ska alltså läggas den pensionshöjning ovan som beror på att fler kommer i arbete.

För att kunna nå ut brett så ser vi också till att de som har sin försörjning via äldreförsörjningsstöd och särskilt bostadstillägg ska omfattas. Även förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen höjs till följd av förslaget. Totalt uppgår satsningen till cirka 2 miljarder kronor per år.

måndag 1 september 2008

Dagens bild

...får bli en annons från Londons tunnelbana. Kul och möjligen ganska effektfull!

lördag 30 augusti 2008

Tröttsamt och pinsamt från trista sursossar!

Sitter på Heathrow på väg hem efter tre väldigt nyttiga dagar. När jag kopplar upp mig för att se vad som händer hemma så blir jag nästan generad.

Kort rekapitulation: Den 18-19 december 1914, strax efter första världskrigets inledning, träffades de tre kungarna för Sverige, Norge och Danmark i Malmö. Nu har det motionerats i Malmö att detta ska uppmärksammas med ett nytt trekungamöte i Malmö 2014. Igår avslog socialdemokraterna i kulturnämnden förslaget.

Det är kanske inte så mycket att hetsa upp sig över, motioner avslås hela tiden, men det pinsamma är anledningen.

"Jag är republikan. Det finns ingen anledning att bjuda hit personer som inte är demokratiskt valda", säger kulturnämndsledamoten Göran Andersson (s) till Sydsvenskan. På tidningens fråga om detta kan få konsekvenser nästa gång Kungen kommer till Malmö svarar självaste kulturkommunalrådet Carina Nilsson (s) "Jag antar att kungen är väl medveten om att det finns sådana åsikter överallt i Sverige. Det kan han inte vara omedveten om."

Egentligen är jag inte förvånad. Snart är det dags för riksdagens högtidliga öppnande. Kungafamiljen är närvarande och som traditionen bjuder sjungs Kungssången när Kungen anlänt. På kvällen är det alltid ett gäng sossar som vägrar resa sig upp, ser ut att vara surast i universum och högt pratar med varandra om hur pinsam Kungen är.

Vi har ett statsskick i Sverige som heter monarki. Det innebär att Kungen är statschef. Det har vi fattat ett demokratiskt beslut om. Sedan kan Carina Nilsson, Göran Andersson och andra sursossar tycka vad tusan de vill. De kan motionera på partistämmor och deras kollegor kan driva frågan om republik i riksdagen. Men när de sitter på myndighetsuppdrag är det deras förbannade uppgift att finna sig i de lagar, regler och statsskick vi har.

Jag kan för övrigt berätta att sursossarna som sitter och muttrar när kungssången sjunges är precis samma sursossar som står först i kö när Kungen bjuder riksdagen till slottet. Kungens vin och cognac smakar tydligen utmärkt, men respekten för de viktiga uppgifter han utför är obefintlig!