Reformeringen av justitiepolitiken fortsätter. Nu föreslår regeringen att ett nytt brott ska föras in i lagen: Synnerligen grov misshandel. Brottet ska ge minst fyra års fängelse, till skillnad från grov misshandel som ger från ett års fängelse.
"Det finns grader i helvetet" säger Beatrice Ask (SvD) om varför inte grov misshandel räcker och jag håller med. De senaste åren har Sverige skakats av flera väldigt brutala misshandels fall. Ibland har tortyr varit ett allt för milt begrepp.
Att det nu blir möjligt att döma dessa fall efter en egen straffskala är både bra och rimligt. Ytterligare ett viktigt steg på vägen mot ett tryggare och säkrare Sverige!
Visar inlägg med etikett justitie. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett justitie. Visa alla inlägg
torsdag 28 januari 2010
tisdag 6 oktober 2009
Välkommet om föräldraransvar
Föräldrar till barn som begår brott som kostar pengar ska vara med och betala för skadorna i större utsträckning än vad de gör idag enligt ett kommande förslag från regeringen som igår presenterades av Beatrice Ask i morgonekot. Förslaget är mer än välkommet!
Idag hamnar ofta den här typen av ärenden mellan stolarna. Få eller ingen vill eller behöver ta ansvar. Konsekvenserna av ens handlingar blir otydliga. Enskilda, eller samhället, står ofta med stora kostnader.
I Malmö har vi haft stora problem med vandalisering, framför allt av skolor. I vissa fall har förövarna varit kända, men någon ekonomisk ersättning har inte varit möjligt att utdöma eftersom det inte gått att påvisa i domstol att föräldrar "brustit i sitt föräldraansvar". Något som i princip är omöjligt att bevisa.
När jag satt i det lokala Brottsförebyggande rådet i Malmö så kunde polis och socialtjänst berätta att många unga inte såg på skadegörelse som något allvarligt "eftersom det ändå inte drabbade någon".
Enligt Aftonbladet kommer föräldrarna kunna få betala upp till en femtedels basbelopp, ca 8000 kronor. Det låter inte som en orimlig summa.
Detta innebär inte att samhället nu lämpar över en börda på föräldrarna. Ska föräldrarna kunna ta sitt ansvar, måste samhället också ställa upp med stöd och hjälp till ungdomar och föräldrar på glid. Detta och andra rimliga saker att överväga tar Sydsvenskan upp i dagens huvudledare. Men jag instämmer med deras slutsats: "En ordning som utgår från att samhället bär huvudansvaret är förödande. Främst för barnen."
Idag hamnar ofta den här typen av ärenden mellan stolarna. Få eller ingen vill eller behöver ta ansvar. Konsekvenserna av ens handlingar blir otydliga. Enskilda, eller samhället, står ofta med stora kostnader.
I Malmö har vi haft stora problem med vandalisering, framför allt av skolor. I vissa fall har förövarna varit kända, men någon ekonomisk ersättning har inte varit möjligt att utdöma eftersom det inte gått att påvisa i domstol att föräldrar "brustit i sitt föräldraansvar". Något som i princip är omöjligt att bevisa.
När jag satt i det lokala Brottsförebyggande rådet i Malmö så kunde polis och socialtjänst berätta att många unga inte såg på skadegörelse som något allvarligt "eftersom det ändå inte drabbade någon".
Enligt Aftonbladet kommer föräldrarna kunna få betala upp till en femtedels basbelopp, ca 8000 kronor. Det låter inte som en orimlig summa.
Detta innebär inte att samhället nu lämpar över en börda på föräldrarna. Ska föräldrarna kunna ta sitt ansvar, måste samhället också ställa upp med stöd och hjälp till ungdomar och föräldrar på glid. Detta och andra rimliga saker att överväga tar Sydsvenskan upp i dagens huvudledare. Men jag instämmer med deras slutsats: "En ordning som utgår från att samhället bär huvudansvaret är förödande. Främst för barnen."
lördag 6 september 2008
Utmärkt, Bea, men skynda på!
"Vi skärper straffen mot rattfylla" skriver Beatrice Ask i Aftonbladet. Utmärkt!
Den 1 juli trädde en lag i kraft som gav Tullverket och Kustbevakningen befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott genom att ta alkoholutandningsprov och ta bilnycklarna från den som är rattfull. Ett förslag finns om att polisen ska kunna förordna väktare och ordningsvakter att ta alkoholutandningsprov i anslutning till bilfärjor i Sveriges hamnar. Det finns förslag som skulle göra det enklare att förverka fordon som använts vid trafikbrott. Man tittar på frågan om bland annat återfall i brott då ska leda till strängare straff än det gör i dag och regeringen arbetar med ett förslag som ska skärpa straffet bland annat för den som orsakar någon annans död genom rattfylleri.
Allt detta är utmärkta åtgärder och artikeln är välkommen. Några uppslag tidigare i Aftonbladet berättar tidningen en hjärtknipande historia om en stackars man som äntligen ska få vård mot sin alkoholism. Tack vare Aftonbladet får han hjälp. "Tack så mycket, helt suveränt!" säger mannen.
Grav alkoholism har ofta en tragisk bakgrund och ju fler som får hjälp desto bättre. Visst är det fantastiskt om mannen i artikeln äntligen kan få hjälp. Samtidigt har jag svårt att känna något större medlidande. Mannen i fråga är samme person som tidigare omskrivits för att han åkt fast 48 (fyrtioåtta!) gånger för rattfylla. Det är ingen orimlig gissning att han kört full flera gånger då han inte har åkt fast. Den senaste helgen åkte han fast två gånger. Genom sitt agerande har han åter och åter igen utsatt människor för livsfara.
I våras körde han på en mamma med barnvagn i 100 knyck. Enligt Aftonbladet flög barnet upp i luften och endast genom ett mirakel lyckades mamman fånga upp flickan. Trots det satte han sig full bakom ratten igen.
Jag tänker idag på mamman med barnet och alla de andra människor som utsatts för livsfara. Och jag hoppas att regeringens åtgärder snabbt kommer till stånd och att de gör det svårare för notoriska rattfyllerister att färdas på våra vägar.
******** UPPDATERAD ***********
Även DN skriver idag om den traumatiska händelsen ovan. Den som ändå bara var en i raden av 48 vansinneskörningar. Beatrice Ask säger till DN att notoriska återfallsrattfyllerister inte borde ha tillgång till bil och att förslag nu kommer om ksärpta straff för allvarliga våldsbrott och hur återfall ska värderas vid straffmätningen.
Att man nu diskuterar en fördubbling av fängelsestraffet är bra, även om jag också kan hålla med den som kommenterat mitt inlägg här att egentligen är det alldeles för lite med ett år för den som tagit ett mordvapen och urskillningslöst riktat det mot allmänheten.
Den 1 juli trädde en lag i kraft som gav Tullverket och Kustbevakningen befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott genom att ta alkoholutandningsprov och ta bilnycklarna från den som är rattfull. Ett förslag finns om att polisen ska kunna förordna väktare och ordningsvakter att ta alkoholutandningsprov i anslutning till bilfärjor i Sveriges hamnar. Det finns förslag som skulle göra det enklare att förverka fordon som använts vid trafikbrott. Man tittar på frågan om bland annat återfall i brott då ska leda till strängare straff än det gör i dag och regeringen arbetar med ett förslag som ska skärpa straffet bland annat för den som orsakar någon annans död genom rattfylleri.
Allt detta är utmärkta åtgärder och artikeln är välkommen. Några uppslag tidigare i Aftonbladet berättar tidningen en hjärtknipande historia om en stackars man som äntligen ska få vård mot sin alkoholism. Tack vare Aftonbladet får han hjälp. "Tack så mycket, helt suveränt!" säger mannen.
Grav alkoholism har ofta en tragisk bakgrund och ju fler som får hjälp desto bättre. Visst är det fantastiskt om mannen i artikeln äntligen kan få hjälp. Samtidigt har jag svårt att känna något större medlidande. Mannen i fråga är samme person som tidigare omskrivits för att han åkt fast 48 (fyrtioåtta!) gånger för rattfylla. Det är ingen orimlig gissning att han kört full flera gånger då han inte har åkt fast. Den senaste helgen åkte han fast två gånger. Genom sitt agerande har han åter och åter igen utsatt människor för livsfara.
I våras körde han på en mamma med barnvagn i 100 knyck. Enligt Aftonbladet flög barnet upp i luften och endast genom ett mirakel lyckades mamman fånga upp flickan. Trots det satte han sig full bakom ratten igen.
Jag tänker idag på mamman med barnet och alla de andra människor som utsatts för livsfara. Och jag hoppas att regeringens åtgärder snabbt kommer till stånd och att de gör det svårare för notoriska rattfyllerister att färdas på våra vägar.
******** UPPDATERAD ***********
Även DN skriver idag om den traumatiska händelsen ovan. Den som ändå bara var en i raden av 48 vansinneskörningar. Beatrice Ask säger till DN att notoriska återfallsrattfyllerister inte borde ha tillgång till bil och att förslag nu kommer om ksärpta straff för allvarliga våldsbrott och hur återfall ska värderas vid straffmätningen.
Att man nu diskuterar en fördubbling av fängelsestraffet är bra, även om jag också kan hålla med den som kommenterat mitt inlägg här att egentligen är det alldeles för lite med ett år för den som tagit ett mordvapen och urskillningslöst riktat det mot allmänheten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)