fredag 31 oktober 2008

Varför ska inte alla barn omfattas av trygghet och villkorslös kärlek?

Just nu pågår en mailkampanj där jag får några förskrivna mail i minuten från människor som vill värna det traditionella äktenskapet mellan man och kvinna. Jag tänker inte börja om hela argumentationen om varför jag är för en könsneutral äktenskapsbalk, det har jag redan skrivit så mycket om här på bloggen.

Men jag börjar bli uppriktigt irriterad på de, framför allt inom politiken, som använder barnen som slagträ i äktenskapsdebatten. Resonemang där äktenskapsbegreppet utgår från fortplantning utesluter inte bara sammanboende utan vigselringar. Det utesluter även gifta par som inte kan eller vill skaffa biologiska barn. Och det är dessutom ett direkt påhopp på ensamstående och/eller ogifta föräldrar. Argumentet att äktenskapet är en institution som syftar till reproduktion är grundat på religiösa traditioner, men det är inte rimligt att sådana ligger till grund för lagstiftning i dagens svenska riksdag.

Jag driver frågan om könsneutral äktenskapsbalk och jag gör det även för barnens skull. Jag gör det även för alla de barn som växer upp med ensamstående föräldrar och som nu får veta att någonting är fel på deras familjer. Jag gör det för alla de barn som växer upp i samkönade relationer. Jag tror nämligen att alla barn har rätt till trygghet och villkorslös kärlek utan fördömanden och utpekanden. Min politiska övertygelse, och för den delen också min tro, utgår från att vi ska hitta lagar och regler som omfattar alla barn. Inte bara de som växer upp i av andra godkända familjebildningar.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Framförallt påverkas inte alls lagstiftning som rör barn av den föreslagna reformen. Motståndare som använder barnargumentet är såtillvida oärliga och vilseledande.

Håkan Steenberg sa...

Mycket välformulerat Olof, jag är som bekant själv homosexuell med barn och tycker inte att det är en sekund försent. Men nu gäller det för Alliansen att gå från ord till hanling!