Bild: Öresundskomiteen
Igår var det Öresundsdebatt i regi av pendlarföreningen Öresundsborger. Vi var representanter från samtliga riksdagspartier som stötte och blötte Öresundsintegrationen under en dryg timmes tid. Som de flesta rapporterar så var vi ganska överens om vilka behov som finns. Och det kanske inte är så konstigt. En ökad integration över Öresund är ju inte någon ideologiskt skiljaktig fråga, utan det handlar snara om den pragmatiska frågan hur vi kommer dit.
Leif Jakobsson var vänlig nog att inte upprepa det lätt absurda påståendet från Aktuella frågor i Sydsvenskan att Öresundsintegrationen i mångt och mycket skulle vara ett socialdemokratiskt projekt. Tur det.
Faktum är att det är först under innevarande mandatperiod som det börjat hända lite när det gäller gränshindersproblematiken. Ett tjugotal gränshinder är avskaffade och stora informationsinsatser har gjorts, bland annat genom Socialförsäkringsportalen.
Mycket är dock kvar att göra. En av de frågor jag lyfte i debatten var vikten av en proaktiv Öresundsstrategi hos de båda regeringarna. I takt med att allt fler gränshinder försvinner behövs det en strategi för hur nya ska undvikas och hur man ska kunna ta hänsyn till gränsregioner när de olika länderna planerar vårdreformer, infrastruktursatsningar, forskningsprogram etc.
Läs mer om debatten här: Sydsvenskan, Nytt från Öresund, Öresundskomiteen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar