onsdag 25 februari 2009

Bröllopsyra, men slottet rasar


Jodå! Även jag har dragits med i den allmänna nationella bröllopsyran. Som statsministern sade igår: "En kvinna av börd har fått sin man av folket". Jag är på något år när jämnårig med Kronprinsessan och har därför följt henne under min uppväxt. Ända sedan jag själv förlovade mig och sedan även gifte mig för dryga fem år sedan, har jag undrat när det ska bli dags för Kronprinsessan att få förlova sig med sin Daniel.

Vi har ett modernt kungahus! Självfallet är det inte ett problem att det nu är en man av folket som blir prinsgemål. Tvärtom kan kanske Daniel Westling med sin entreprenörsbakgrund tillföra bra perspektiv när Victoria en dag ska regera landet. Monarkin är viktig för att samla landet i kristider och att representera det utåt. Att detta viktiga uppdrag skulle hindra medlemmar av kungahuset att gifta sig av kärlek är självfallet orimligt.

Flera har idag rasat mot ofoget att vår Kronprinsessa inte gifter sig med "blått blod". Vilket trams. Jag håller med Maria Abrahamsson när hon i SvD idag skriver "För mig är det svårbegripligt hur begåvade människor, därtill kungatrogna, inte förstår att den konstitutionella monarkin är djupare förankrad i den svenska folksjälen än så. /.../Monarkin äventyras inte utan stärks av en klok anpassning till nya förhållanden. Inte för inte är den nuvarande regentens valspråk För Sverige i tiden."

Något som också rasar är Stockholms slott. Ja, titta på bilden ovan, tagen från mitt arbetsrum. Jag vet inte hur tydligt det syns på bilden, men slottet är nu intäckt i ett nät för att inte de vackra dekorationerna ska ramla ner i huvudet på besökare. Knappast särskilt representativt.

SvD skrev igår att det är hög tid för renovering. En renovering som beräknas kosta ca 220 Mkr. Nu vet jag inte om murbruk för 220 miljoner är en så rolig bröllopsgåva (dock lite bättre än en platt-tv), men självklart behöver slottet rustas upp. I samband med detta tycker jag att man också ska återställa fasadens originalgula färg, istället för den trist fekaliebruna som det fick runt förra sekelskiftet.

Försommaren 2010 blir det så stort bröllop! Chansen att man blir bjuden får nog betraktas som minimal, men oj vad jag hade velat vara med. Kanske ska man ändå ringa hovet... bara liksom för att kolla att de har rätt adress...? :-)

Inga kommentarer: