Under eftermiddagen deltog jag i Studio Ett som sände från Inkonst i Malmö. Temat var Spontankultur och den rapport som kulturnämnden i Malmö tagit fram (se förra blogginlägget). Deltog gjorde jag, Charlotte Bergström (MP) som är vice ordförande i Kulturnämnden, Linda Backlund som är producent på Skambyrån på Inkonst och via länk Daniel Tjäder, en av rapportförfattarna. Tyvärr tvingades Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan, ställa in med kort varsel. Synd för hon brukar alltid ha bra och lite annorlunda perspektiv!
Det var ett hyfsat samtal. Ni får lyssna själva på länken nedan. Det som dock slår mig är att samtidigt som kulturen växer fritt och ständigt visar upp nya uttryck, så står politiken bredvid och vill ständigt försöka definiera och stoppa in i fack. Nu är det "spontankultur" som ska definieras, analyseras och inkorporeras i kulturförvaltningen. Varför??
Det vore bättre om Malmös rödgröna majoritet ägnade sig åt att få styr på det man redan kontrollerar istället för att försöka omfamna ännu mer och lägga sig i det som redan finns och fungerar. Spontankulturen har anklagats för att vara flummig. Efter dagens samtal inser jag att flummet inte finns så mycket i kulturens värld som på det politiska ritbordet.
Länk till inslaget: http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1620933&BroadcastDate=&IsBlock=0
torsdag 26 februari 2009
Studio Ett kl 16
I eftermiddag deltar jag i Studio Ett i P1 som idag sänds från Malmö. Tema: Spontankultur. Så här skriver Sveriges Radio på sin hemsida:
"Dom styrande i Malmö vill satsa på spontankultur och har låtit utreda kulturyttringar på gräsrotsnivå; graffiti och svartklubbar, kvartersfestivaler och kulturbloggar på internet. Men vad är egentligen spontankultur? Samhällsbygge eller trams? Det diskuterar vi i Studio Ett, direkt från Möllevången i Malmö."
Debatten i Malmö har hittills mest handlat om huruvida vissa svartklubbar ska få sprittillstånd. Vill du läsa rapporten om spontankultur så hittar du den här: Länk (pdf)
Vad jag kommer säga i eftermiddag? Sätt på P1 strax efter kl 16 och lyssna själv! :)
"Dom styrande i Malmö vill satsa på spontankultur och har låtit utreda kulturyttringar på gräsrotsnivå; graffiti och svartklubbar, kvartersfestivaler och kulturbloggar på internet. Men vad är egentligen spontankultur? Samhällsbygge eller trams? Det diskuterar vi i Studio Ett, direkt från Möllevången i Malmö."
Debatten i Malmö har hittills mest handlat om huruvida vissa svartklubbar ska få sprittillstånd. Vill du läsa rapporten om spontankultur så hittar du den här: Länk (pdf)
Vad jag kommer säga i eftermiddag? Sätt på P1 strax efter kl 16 och lyssna själv! :)
Etiketter:
kulturpolitik
onsdag 25 februari 2009
Bröllopsyra, men slottet rasar

Jodå! Även jag har dragits med i den allmänna nationella bröllopsyran. Som statsministern sade igår: "En kvinna av börd har fått sin man av folket". Jag är på något år när jämnårig med Kronprinsessan och har därför följt henne under min uppväxt. Ända sedan jag själv förlovade mig och sedan även gifte mig för dryga fem år sedan, har jag undrat när det ska bli dags för Kronprinsessan att få förlova sig med sin Daniel.
Vi har ett modernt kungahus! Självfallet är det inte ett problem att det nu är en man av folket som blir prinsgemål. Tvärtom kan kanske Daniel Westling med sin entreprenörsbakgrund tillföra bra perspektiv när Victoria en dag ska regera landet. Monarkin är viktig för att samla landet i kristider och att representera det utåt. Att detta viktiga uppdrag skulle hindra medlemmar av kungahuset att gifta sig av kärlek är självfallet orimligt.
Flera har idag rasat mot ofoget att vår Kronprinsessa inte gifter sig med "blått blod". Vilket trams. Jag håller med Maria Abrahamsson när hon i SvD idag skriver "För mig är det svårbegripligt hur begåvade människor, därtill kungatrogna, inte förstår att den konstitutionella monarkin är djupare förankrad i den svenska folksjälen än så. /.../Monarkin äventyras inte utan stärks av en klok anpassning till nya förhållanden. Inte för inte är den nuvarande regentens valspråk För Sverige i tiden."
Något som också rasar är Stockholms slott. Ja, titta på bilden ovan, tagen från mitt arbetsrum. Jag vet inte hur tydligt det syns på bilden, men slottet är nu intäckt i ett nät för att inte de vackra dekorationerna ska ramla ner i huvudet på besökare. Knappast särskilt representativt.
SvD skrev igår att det är hög tid för renovering. En renovering som beräknas kosta ca 220 Mkr. Nu vet jag inte om murbruk för 220 miljoner är en så rolig bröllopsgåva (dock lite bättre än en platt-tv), men självklart behöver slottet rustas upp. I samband med detta tycker jag att man också ska återställa fasadens originalgula färg, istället för den trist fekaliebruna som det fick runt förra sekelskiftet.
Vi har ett modernt kungahus! Självfallet är det inte ett problem att det nu är en man av folket som blir prinsgemål. Tvärtom kan kanske Daniel Westling med sin entreprenörsbakgrund tillföra bra perspektiv när Victoria en dag ska regera landet. Monarkin är viktig för att samla landet i kristider och att representera det utåt. Att detta viktiga uppdrag skulle hindra medlemmar av kungahuset att gifta sig av kärlek är självfallet orimligt.
Flera har idag rasat mot ofoget att vår Kronprinsessa inte gifter sig med "blått blod". Vilket trams. Jag håller med Maria Abrahamsson när hon i SvD idag skriver "För mig är det svårbegripligt hur begåvade människor, därtill kungatrogna, inte förstår att den konstitutionella monarkin är djupare förankrad i den svenska folksjälen än så. /.../Monarkin äventyras inte utan stärks av en klok anpassning till nya förhållanden. Inte för inte är den nuvarande regentens valspråk För Sverige i tiden."
Något som också rasar är Stockholms slott. Ja, titta på bilden ovan, tagen från mitt arbetsrum. Jag vet inte hur tydligt det syns på bilden, men slottet är nu intäckt i ett nät för att inte de vackra dekorationerna ska ramla ner i huvudet på besökare. Knappast särskilt representativt.
SvD skrev igår att det är hög tid för renovering. En renovering som beräknas kosta ca 220 Mkr. Nu vet jag inte om murbruk för 220 miljoner är en så rolig bröllopsgåva (dock lite bättre än en platt-tv), men självklart behöver slottet rustas upp. I samband med detta tycker jag att man också ska återställa fasadens originalgula färg, istället för den trist fekaliebruna som det fick runt förra sekelskiftet.
Försommaren 2010 blir det så stort bröllop! Chansen att man blir bjuden får nog betraktas som minimal, men oj vad jag hade velat vara med. Kanske ska man ändå ringa hovet... bara liksom för att kolla att de har rätt adress...? :-)
måndag 23 februari 2009
Veckans Parlör: VISION

Denna vecka funderar vi över ordet VISION.
» Vision. En föreställning om ett bättre livsalternativ. Själens kompass som anger den riktning i vilken man strävar. «
Stina Oscarson, regissör
» Vision. Är bron mellan fantasi och verklighet samt det nödvändiga ansvaret för framtiden. «
Evelina Wahlqvist, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg
» Vision. Osynlig längtan. «
Ann-Sofie Bárány, psykoanalytiker och dramatiker
Varje måndag presenterar jag ett ord att fundera och reflektera över under veckan. Publiceringen här sker med vänligt tillstånd från Det Osynliga. Orden och deras identifieringar kommer från "Parlören - en ordbok för icke mätbara värden", som är framtagen av tankesmedjan Det Osynliga i samarbete med Natur & Kultur. Den går att beställa genom bokförlaget Vulcan.
Stina Oscarson, regissör
» Vision. Är bron mellan fantasi och verklighet samt det nödvändiga ansvaret för framtiden. «
Evelina Wahlqvist, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg
» Vision. Osynlig längtan. «
Ann-Sofie Bárány, psykoanalytiker och dramatiker
Varje måndag presenterar jag ett ord att fundera och reflektera över under veckan. Publiceringen här sker med vänligt tillstånd från Det Osynliga. Orden och deras identifieringar kommer från "Parlören - en ordbok för icke mätbara värden", som är framtagen av tankesmedjan Det Osynliga i samarbete med Natur & Kultur. Den går att beställa genom bokförlaget Vulcan.
Etiketter:
veckans parlör
torsdag 19 februari 2009
Sodom och Gomorra?
I min personvalskampanj inför valet 2006 var ett av mina löften att driva frågan om en könsneutral äktenskapsbalk. När jag började göra detta i Moderaterna i mitten av 90-talet var det ingen kioskvältare precis. Inte heller i MUF när vi debatterade frågan där några år tidigare.
För mig har det alltid handlat om kärnan i moderat politik. Rätten att själv får bestämma över hur man vill leva sitt liv, rätten till trygghet oavsett samlevnadsform, och friheten från moraliska pekpinnar från andra. Att mitt parti då inte kunde inse vad som faktiskt är moderata grundvärden förvånade mig. Men lika förvånad och upprörd som jag då var, lika stolt är jag över den vandring Moderaterna har gjort och att jag fått vara med och bidra till den.
I veckan blev det klart att sex av riksdagens partier nu samlar sig till ett gemensamt förslag till ny äktenskapslagstiftning. Kanonbra. Den här frågan är oändligt mycket viktigare än partipolitisk prestige. Det har jag skrivit flera gånger tidigare om här på bloggen.
Debatten kommer dock att fortsätta. Idag skriver två om mina kära riksdagskollegor på SvD Brännpunkt. Deras slutsats den här gången är tankemässig krumelur där de tycker att det är diskriminerande att samfunden själva får välja om de vill viga samkönade par eller inte. Jag säger krumelur för deras syfte är ingalunda allas rätt att ingå äktenskap, nej istället handlar det om att man fortsatt vill värna äktenskapsbegreppet för man och kvinna.
Det här blir lika krångligt som kd-förslaget om en helt civlilrättslig ceremoni, skild från samfunden. Men sanningen är att det aldrig varit fråga om ett förslag för att inkludera alla, utan istället försäkra sig om ett regelsystem där vissa fortsatt exkluderas. Hellre än att släppa in samkönade i äktenskapets trygga famn, låser man kyrkdörren för alla. När Kristdemokraterna har fört fram sitt förslag har otaliga liberala ledarsidor jublat. Det är förvånande. Sydsvenskans ledarsida skrev träffande om denna medielogik den 23 januari under rubriken "Gå inte på KD-bluffen".
Nåväl. Nu går vi om några veckor till kammaren och det finns ett brett stöd för majoritetsförslaget. Den 1 maj kan alla vigas borgerligt på samma villkor, troligen följer kyrkorna efter lite senare i år.
För er som fortfarande tror att det blir Sodom och Gomorra bifogar jag en länk till följande filmklipp. Ja, hujedamej så otäckt det kan bli.... ;)
För mig har det alltid handlat om kärnan i moderat politik. Rätten att själv får bestämma över hur man vill leva sitt liv, rätten till trygghet oavsett samlevnadsform, och friheten från moraliska pekpinnar från andra. Att mitt parti då inte kunde inse vad som faktiskt är moderata grundvärden förvånade mig. Men lika förvånad och upprörd som jag då var, lika stolt är jag över den vandring Moderaterna har gjort och att jag fått vara med och bidra till den.
I veckan blev det klart att sex av riksdagens partier nu samlar sig till ett gemensamt förslag till ny äktenskapslagstiftning. Kanonbra. Den här frågan är oändligt mycket viktigare än partipolitisk prestige. Det har jag skrivit flera gånger tidigare om här på bloggen.
Debatten kommer dock att fortsätta. Idag skriver två om mina kära riksdagskollegor på SvD Brännpunkt. Deras slutsats den här gången är tankemässig krumelur där de tycker att det är diskriminerande att samfunden själva får välja om de vill viga samkönade par eller inte. Jag säger krumelur för deras syfte är ingalunda allas rätt att ingå äktenskap, nej istället handlar det om att man fortsatt vill värna äktenskapsbegreppet för man och kvinna.
Det här blir lika krångligt som kd-förslaget om en helt civlilrättslig ceremoni, skild från samfunden. Men sanningen är att det aldrig varit fråga om ett förslag för att inkludera alla, utan istället försäkra sig om ett regelsystem där vissa fortsatt exkluderas. Hellre än att släppa in samkönade i äktenskapets trygga famn, låser man kyrkdörren för alla. När Kristdemokraterna har fört fram sitt förslag har otaliga liberala ledarsidor jublat. Det är förvånande. Sydsvenskans ledarsida skrev träffande om denna medielogik den 23 januari under rubriken "Gå inte på KD-bluffen".
Nåväl. Nu går vi om några veckor till kammaren och det finns ett brett stöd för majoritetsförslaget. Den 1 maj kan alla vigas borgerligt på samma villkor, troligen följer kyrkorna efter lite senare i år.
För er som fortfarande tror att det blir Sodom och Gomorra bifogar jag en länk till följande filmklipp. Ja, hujedamej så otäckt det kan bli.... ;)
Etiketter:
äktenskap
Tänk om, när det gäller medborgarskapet!
Jag har medvetet väntat med att kommentera det utspel som moderaternas integrationspolitiska grupp gjorde på DN Debatt i tisdags. Jag ville först försöka se igenom de övertoner som präglat debatten den här veckan.
För det första tycker jag att det är många bra förslag som nu presenteras. Många förslag är en förutsättning för att vi ska kunna vara ett ännu öppnare land för den som vill leva i Sverige och bygga sin framtid här. Några bra förslag är att man nu får en tydligare styrning av boende till orter där man kan få arbete och bostad, att man får rätt till snabbare besked på sin asylansökan och en mer rättssäker asylprocess, att introduktionen av nyanlända förbättras, men också att man är tydlig med att utländska medborgare som begår grova brott här lättare ska kunna utvisas.
På en punkt håller jag dock inte med. Föga förvånande är det den om att medborgarskap ska kunna återkallas.
Jag är för en "lika för alla"-princip. Alla ska följa svenska lagar och regler, oavsett ursprung. Alla ska kunna ha ett jobb att försörja sig på, oavsett ursprung. Alla har rätt till ett jämlikt och demokratiskt samhälle, oavsett ursprung. Och alla medborgare ska kunna känna sig trygga i sitt medborgarskap, oavsett ursprung.
Ett medborgarskap är ett medborgarskap. Vi har inte olika klasser av medborgarskap. Vissa sitter inte "lösare" än andra. Det här är en viktig och grundläggande princip.
Jag vet inte hur stort problemet med medborgarskap på falska grunder är. Men om folk kan smussla till sig medborgarskap genom falsk identitet, hot eller mutor, är det något som är allvarligt fel i vår process för att tilldela människor svenskt medborgarskap. Då måste vi se över vägen fram till medborgarskapet och ändra rutinerna.
Jag tycker att det ska vara rätt hårda krav för medborgarskap i Sverige. Att detta gäller formella frågor som identitetshandligar etc, är givetvis självklart. Men jag tycker också det är rimligt att man om man vill bygga sin framtid här som svensk medborgare ska man behärska språket och visa kunnighet om svenska lagar och regler.
Detta för att den som fått medborgarskap ska betraktas som en precis lika god svensk som den som är född här och har sitt ursprung i landet. Jag tycker att USA är ett föregångsland. "To be a proud american" är en rättighet även för den som invandrat. Jag vill att de som bor här ska känna sig trygga och stolta över att få vara med och bygga framtidens Sverige - detta oavsett vilket land man är född i. Sydsvenskan skrev igår att medborgarskapet har en viktig roll att spela. "Som enande kraft. För ett Sverige byggt på 'vi och vi' snarare än 'vi och dom'. " Jag håller med.
För det första tycker jag att det är många bra förslag som nu presenteras. Många förslag är en förutsättning för att vi ska kunna vara ett ännu öppnare land för den som vill leva i Sverige och bygga sin framtid här. Några bra förslag är att man nu får en tydligare styrning av boende till orter där man kan få arbete och bostad, att man får rätt till snabbare besked på sin asylansökan och en mer rättssäker asylprocess, att introduktionen av nyanlända förbättras, men också att man är tydlig med att utländska medborgare som begår grova brott här lättare ska kunna utvisas.
På en punkt håller jag dock inte med. Föga förvånande är det den om att medborgarskap ska kunna återkallas.
Jag är för en "lika för alla"-princip. Alla ska följa svenska lagar och regler, oavsett ursprung. Alla ska kunna ha ett jobb att försörja sig på, oavsett ursprung. Alla har rätt till ett jämlikt och demokratiskt samhälle, oavsett ursprung. Och alla medborgare ska kunna känna sig trygga i sitt medborgarskap, oavsett ursprung.
Ett medborgarskap är ett medborgarskap. Vi har inte olika klasser av medborgarskap. Vissa sitter inte "lösare" än andra. Det här är en viktig och grundläggande princip.
Jag vet inte hur stort problemet med medborgarskap på falska grunder är. Men om folk kan smussla till sig medborgarskap genom falsk identitet, hot eller mutor, är det något som är allvarligt fel i vår process för att tilldela människor svenskt medborgarskap. Då måste vi se över vägen fram till medborgarskapet och ändra rutinerna.
Jag tycker att det ska vara rätt hårda krav för medborgarskap i Sverige. Att detta gäller formella frågor som identitetshandligar etc, är givetvis självklart. Men jag tycker också det är rimligt att man om man vill bygga sin framtid här som svensk medborgare ska man behärska språket och visa kunnighet om svenska lagar och regler.
Detta för att den som fått medborgarskap ska betraktas som en precis lika god svensk som den som är född här och har sitt ursprung i landet. Jag tycker att USA är ett föregångsland. "To be a proud american" är en rättighet även för den som invandrat. Jag vill att de som bor här ska känna sig trygga och stolta över att få vara med och bygga framtidens Sverige - detta oavsett vilket land man är född i. Sydsvenskan skrev igår att medborgarskapet har en viktig roll att spela. "Som enande kraft. För ett Sverige byggt på 'vi och vi' snarare än 'vi och dom'. " Jag håller med.
Etiketter:
integration,
invandring
tisdag 17 februari 2009
Poellinger om konstprovokationer
Skickar idag en länk till Clemens Poellingers krönika i SvD om konstprovokationer, apropå diskussionen om Konstfackselevernas avgångsarbeten. Det är en välformulerad text och Poellinger uttrycker mycket av hur jag själv ser på den debatt som nu pågår. Mer om mina egna tankar hittar du i det inlägg jag skrev igår där jag bland annat ställde frågan om vad jag som kulturpolitiker egentligen kan eller får tycka om konsten och dess uttryck.
Etiketter:
konst,
kulturpolitik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)