Veckans parlör: STRIDSSAMTAL

Denna debattvecka funderar vi över STRIDSSAMTAL.

» En företrädelsevis tysk samtalsform som går ut på att man grälar och träter och sedan går och tar en öl tillsammans. «
Jacob Hirdwall, dramatiker och dramaturg

---

Varje måndag presenterar jag ett ord att fundera och reflektera över under veckan. Publiceringen här sker med vänligt tillstånd från Det Osynliga. Orden och deras identifieringar kommer från "Parlören - en ordbok för icke mätbara värden", som är framtagen av tankesmedjan Det Osynliga i samarbete med Natur & Kultur. Den går att beställa genom bokförlaget Vulcan.

Därför släcker jag inte ljuset ikväll

Initiativ om släcka ljuset har tagits förr, men aldrig förr har det fått så stor uppmärksamhet som i år. Kungen släcker ljuset. Kairo släcker ljuset. Rio släcker ljuset. Malmö släcker Hyllie vattentorn, bara en sådan sak. Den som vill kan följa just denna historiska begivenhet via Sydsvenskans Webb-TV.

Manifestationer och politiska signaler är viktiga. Men nu ser vi en omvärld köpa sig ett bättre samvete genom att själva släcka en lampa en timme. Allvarligt talat, vi vet att just själva lampsläckningen inte gör någon skillnad på själva utsläppen. Istället får inre tillfredsställelse ersätta en ändrad livsstil. Om detta skrev Joachim Kerpner härom dagen i Aftonbladet.

En av mina partikollegor, Stockholms miljöborgarråd Ulla Hamilton, skriver idag på SvD Brännpunkt att mörkläggingen sänder fel signaler. "I stället för budskapet att rädda världen genom att släcka lampan borde det alltså vara att byta till en ny och mer effektiv lampa. Och att vi borde byta bilar, kylskåp och tvättmaskiner. Och att bygga ut förnyelsebar energiproduktion ännu mer. Det är så, genom utveckling och ständiga nya framsteg Stockholm har blivit en internationellt lysande stjärna på miljöhimlen. Och det är så vi ska ta nya steg i samma riktning" skriver hon.

Själv släcker jag inte ikväll. Jag försöka dra mitt strå till stacken på annat sätt. Jag försöker köpa närproducerad mat, jag klimatkompenserar för mina flygresor och jag har bytt ut alla mina glödlampor. Framför allt kommer jag i riksdagen inom kort vara med och fatta beslut om den mest offensiva klimatpolitiken någonsin i det här landet.

Slutligen en liten fundering: Om hela världens befolkning tänder åtta stearinljus var samtidigt. Hur påverkas koldioxidutsläppen då?

Besök på DSB First

Besökte igår DSB First där jag togs emot av VD Karsten Røn Andersen och kommunikationschef Iréne Lippold (bilden). DSB First har sedan en tid tillbaka tagit över driften av Öresundstågen. Det var en spännande diskussion om möjligheter och utmaningar med att arbeta i två länder och med personal från två nationaliteter. Ytterligare ett perspektiv i Öresundsdebatten är just denna utmaningar. Den otrygghet som kan uppstå när man ska arbeta i två länder. Det kan gälla osäkerhet kring vilka regler som gäller, men också osäkerheten inför de kulturella skillnader som trots allt finns mellan våra länder.

Från DSB Firsts sida arbetar man aktivt med att överbrygga just dessa kulturskillnader, vilket är lovvärt och viktigt. Men även i det politiska perspektivet är det viktigt att fundera över detta. Tidigare översyn som gjorts mellan Sverige och Danmark visar att flera av de upplevda gränshindren faktiskt inte är några laghinder utan beror istället på bristande information och just skillnader i kultur.

Jag fick många värdefulla intryck att ta med mig i det fortsatta arbetet med Öresundsfrågorna.

Jag gillar KD-guiden, men gillar den mig?

Sydsvenskan skriver idag om Kristdemokraternas nya Budskapsguide - en minihandbok i kommunikation. Några exempel:

- Inga köer i vården, få välja doktor själv och ett apotek där jag bor – det är trygghet för mig.
- En skola där alla får växa, som bygger på ansvar och omsorg och där läroböckerna är hela – det är trygghet för mig.
- Stabil privatekonomi, sänkt fastighetsavgift och råd att laga bilen – det är trygghet för mig.

Jag gillar det. Och jag tycker Kristdemokraterna gör rätt. Trygghet, medmänsklighet, värdighet. Det är bra värdeord och det är också detta perspektiv mina kristdemokratiska kollegor i alliansen är duktiga på att väva in i vår gemensamma politik. I vården, i skolan, på arbetsplatserna. Det kan inte bara handla om hard facts, kronor och ören. Det finns fler dimensioner.

Det handlar om ansvarstagande, omtänksamhet, familj och föräldrarskap. Familjen, ja... Det är ju just detta med familjen. När jag läser Budskapsguiden kan jag inte låta bli att fundera över att vi nästa vecka fattar beslut om en könsneutral äktenskapsbalk. Att vi äntligen öppnar upp äktenskapsbegreppet även för samkönade par och ger även dessa, och deras barn, rätten till en trygg familjebildning på lika villkor. Att min familj faktiskt är lika mycket värd och lika viktig som din. För det kan ju inte bara vara trygghet för vissa.

Jag hade velat lägga till en rad i KD-guiden:

- Respekt, öppenhet och tolerans - det är trygghet för mig.

Eller som Göran Hägglund själv väljer att uttrycka det i Sydsvenskan: "Trygghet i det lilla ger trygghet i det stora. Det handlar om det."

Årets kulturskola utsedd

Var igår i Skellefteå och delade ut priset för Årets Kulturskola och Årets Kulturskoleprojekt 2009. Det är mitt tredje år i juryn, varav det andra som ordförande. Värd för priset är Svenska Musikrådet, prissumman är på 50 000 kronor.

Priset för Årets Kulturskola gick till Luleå. Juryns motivering: "Luleå kulturskola präglas av exceptionellt stor tillgänglighet och närhet, av initiativ och tillåtelse, av flexibilitet och lyhördhet. Honnörsordet är samspel, såväl mellan eleverna som mellan kollegorna, såväl med obligatoriska skolan som med omvärlden. Skolan åtnjuter också en klart uttalad och stark politisk förankring. Luleå kulturskola är en skola som är ständigt på gång mot det nya utan att tappa fördelarna i det traditionella". Årets projekt blev projektet Världens Barn från Kulturskolan i Flen. Efter ceremonien bjöds storslaget uppträdande från förra årets vinnare - kulturskolan i Marks kommun.

Under kvällen var det dags att avtacka Helen Sjöholm som varit kulturskoleambassadör det gångna året och som nu avlöses av spännande koreografen Anna Vnuk. På bilden nedan syn hur Helen uppträdde tillsammans med en kör och orkester bestående av Västerbottens alla kulturskolelärare. Ett sjuhelsikes drag var det!

Ohly - de rödgrönas störste fiende

Ikväll visar Lars Ohly vilken underbar sammanhållning som finns i den rödgröna oppositionen. När socialdemokraterna är i blåsväder är Ohly den förste att hålla i yxan, eller vad sägs om följande kommentarer till Wania-affären:

"Jag beklagar att inte ens arbetarrörelsen kan hålla rent mot den här typen av girighet."

"Det är framför allt Socialdemokraterna som drabbas av den uppkomna situationen."

"Fackföreningarna har suttit och sovit på styrelsemötena. Det är väldigt olyckligt."

Allt enligt SvD ikväll.

Bonus, prestation och Wania

Regeringen har idag beslutat att skrota allt vad bonusar och rörliga löner heter för ledningarna i de statliga bolagen, vilket redovisades på DN Debatt. Troligen är det rätt beslut. Det handlar om bolagens trovärdighet. Ett antal orimliga bonusavtal har gjort att hela "bonuslön"-systemet är starkt ifrågasatt. Statliga företag ska kunna göra bra affärer, inte sitta i diskussioner om chefernas löner, därför är det nog också rimligt att man ändrar lönesystemet.

Men ändå. Detta är tveksamt i längden. Vänd för en stund på det där vi kallar "bonus". Kalla det istället "prestationsbaserad lön". Det är inget märkligt och heller inte fel. Jag tror nog att de flesta svenskar håller med om att om en chef gör ett bra jobb och företaget går bättre, så ska han eller hon också ha en bättre ersättning. Därför fortsätter till exempel Wallenberg-sfären med bonusar. Å andra sidan, gör man ett dåligt jobb ska man inte ha någon extra ersättning. Svårare än så ska det inte behöva vara.

För oss som jobbat med försäljning på olika nivåer är "provision" inget konstigt. Varför ska "prestationsbaserat" vara konstigt för chefer? Det som gör oss (jag själv inkluderad) upprörda är det vi nu ser. Trots att företagen gör usla resultat trillar stora bonusar ut. Det rimliga vore då att se över villkoren för bonusarna, inte att avskaffa det prestationsbaserade.

Att Wania Lundby-Wedin sitter löst är inte så konstigt. "Allmänheten" är skeptisk, om man ska tro SvD, Aftonbladet, med fler. Kanske inte så konstigt. Om man har som ett av sina rättesnören att just hålla de orimligt höga lönerna nere är det väl just detta man bevakar i styrelsebesluten? När det till och med står i årsredovisningen att man skiter i LO:s principer är det naturligtvis obegripligt att LO-Wania inte reagerar. Kanske var ersättningen på 80 papp för liten för att Wania skulle ha tid. Vad vet jag?

Nåväl. Med skäl som jag tidigare angivit gör regeringen troligen rätt. Men ändå. Låt oss för guds skull inte överge tanken på prestationsbaserade löner i framtiden. Låt oss istället se till att det finns rimliga regler för hur prestationen ska värderas.