Hallänning och/eller europé?

Claes Arvidsson skriver på Svenskans ledarsida och regeringens främste resenär Carl Bildt. 1991 skrev Bildt boken Hallänning, svensk, europé men få protesterar idag mot den omvända ordningen, skriver Arvidsson.

Nej, må så vara. Men frågan är vilken utrikesminister som är bäst för Sverige. En som främst ser sig som hallänning, eller en som främst ser sig som europé...?

Öresundsmiljoner utan nytta?

Thomas Frostberg skriver idag en läsvärd artikel i Sydsvenskan på temat "Skicka tillbaka EU:s Öresundsmiljoner!". Det är en intressant läsning. Genom olika Interreg-projekt har EU pumpat in 1 miljard i Öresundsregionen. Lika mycket har offentliga aktörer här matchat med. Av dessa totalt 2 miljarder har nu ungefär hälften använts. Hur har det gått? Sådär...

Förutom bildandet av Øresund Science Region är det inte myckat att skryta med. De andra två projekten får nog ses som misslyckade. När bidragen tagit slut har också projekten gått i graven. "Det är bättre att regionens politiker och tjänstemän lägger tid på sådant som har verklig effekt på integrationen, till exempel enklare regelverk för pendlare och bättre tågtrafik över Öresund", skriver Frostberg och visst har han en poäng.

Vad de misslyckade projekten visar är (föga förvånande) att integration aldrig kan skapas på politisk väg eller genom olika bidragssystem. Integration är inte ett politiskt projekt, det är människor som möts. Politiker kan skapa förutsättningar, till exempel genom att bygga en Öresundsbro, men det är människor som skapar integration genom att färdas över den.

Utmaningen för oss som är Öresundspolitiker är inte att ägna oss åt politisk ingenjörskonst, utan att se den kreativitet som finns bland medborgare, företag och organisationer i regionen och underlätta för den kreativiteten att blomstra genom att minska hinder och regelkrångel.

Stor och liten kräfta

Igår: Kräftor! Sofia och Martin hade med kräftor från egen sjö. Hälften var från förra året och andra hälften var från årets fiske. Det här årets kräftor var som synes något större... Uppenbarligen var det betydligt färre kräftor i år. Min teori är att de ätit upp varandra. Vilka humrar! :)

Grillfest med (m) i Slottsstaden

Ikväll var det grillning med Moderaterna i Slottsstaden i Malmö. Lämpligt nog var det uppehåll i regnet precis under grillningen! Många kandidater inför nästa års val till riksdag och region var där, och väldigt många trevliga samtal med glada moderater!

Valutakursen avgör Öresundsintegrationen

Nu blir det mindre attraktivt att arbetspendla till Danmark. Det skriver Sydsvenskan idag. En tidigare kursskillnad på 40 procent gjorde de danska lönerna remarkabelt höga jämfört med de svenska, samtidigt som det blev oerhört attraktivt för danskarna att åka över sundet och konsumera i Sverige.

Nu ser vi hur de danska lönerna pressas tillbaka i krisens spår, samtidigt som valutakursskillnaden minskar. Den svenska kronan stärks snabbare än väntat mot euron (som ju den danska kronan är knuten till) och balansen i Öresundsregionen vänder.

Redan i maj skrev jag i Kvällsposten om de problem som olika valutor skapar i Öresundsregionen. Då låg den svenska kronan långt efter den danska. Även om det var gynsamt för arbetspendlare och svenska detaljhandeln, skapade det stora problem för många svenska företag. Det blev genast dyrare att importera varor, samtidigt som lönerna sjönk jämfört med andra länder. Risken är stor i ett sådant läge att kvalificerad arbetskraft söker sig över sundet.

En skvalpande valuta skapar osäkerhet kring hur mycket man faktiskt får betalt när man handlar i euro. Det blir tuffare att fatta beslut om större investeringar och kostnadsläget blir svårt att överblicka. Med en gemensam valuta skulle krisen i Sverige och Öresundsregionen dämpas.

Den danska kronan är redan knuten till euron, ett införande av euron som valuta ligger förmodligen inom en överblickbar tidshorisont. Det är hög tid att även Sverige åter lyfter diskussionen om euro. Först när vi får en gemensam valuta i Öresundsregionen kommer vi kunna se integrationen ta fart på allvar.

Real Beauty

Såg lite på Dr Phil ikväll (jo, det händer och jag skäms inte övermycket för det). Ämnet var tjejer som växer upp för fort och skapar sig en orimlig idealbild för hur de ser ut och hur de vill uppfattas. Tänkte direkt på det arbete vi gjort i m-arbetsgruppen "Lika möjligheter". En arbetsgrupp om jämställdhet och genusperspektiv dit jag raskt anmälde mitt deltagande.

Kanske har det att göra med min egen bakgrund, men jag tycker det är oerhört intressant hur vi väljer att identifiera oss själva och söker andras bekräftelse för vår tilltänkta roll i samhället. Just "Lika möjligheter"-gruppens arbete utgick från hur vuxna människor agerar och vilka möjligheter vi har. Hur definierar oss utifrån våra respektive könsroller.

Några exempel: Varför är det ok för en man att sätta karriären framför familjen utan att betraktas som en dålig far, medan det en kvinna som skulle göra motsvarande sak betraktas som en dålig mor? Varför tar vi fortfarande för givet att en kvinna i fertil ålder är ett potentiellt problem på arbetsplatsen eftersom hon förmodligen kommer behöva ta ut mammaledighet, medan vi inte alls funderar över om mannen i samma ålder tänker ta ut pappaledighet? Och naturligtvis, varför är det fortfarande så att kvinnor tjänar betydligt mindre för att utföra samma sysslor som sina manliga kollegor?

Det här är frågor som kräver svar. Och vi kommer tvingas ta ställning till dem antingen vi vill eller inte. Jag är ingen förespråkare för millimeterrättvisa eller kvoteringslagstiftningar. Politisk ingenjörskonst är inte särskilt lyckad när det gäller att ändra värderingar. Istället måste vi alla som arbetsgivare, företagare, kollegor, vänner och medmänniskor börja sätta gränser för vad vi tycker är ok.

Nåväl. Om detta finns det mycket att säga. Filmen ovan var med i programmet och jag tycker att den på ett föredömligt sätt visar att den där tänkta bilden av hur vi vill vara inte nödvändigtvis stämmer överens med vilka vi egentligen är :)

HBT, heder och islam

Sydsvenskan har idag en oerhört bra artikel om Ardeshir Bibakadabi som drömmer om att gifta sig i en moské med sin man. Han kallar sig Sveriges ende öppet homosexuelle muslim. Hur det är med just den saken vet jag inte, men han är åtminstone väldigt ensam om det. Hans livsöde är inte unikt. Själv har jag kommit i kontakt med åtskilliga unga muslimer som är livrädda för att deras läggning ska komma ut.

De senaste åren har det varit mycket fokus på hedersrelaterad brottslighet. Det är bra. Jag tror de flesta är överens om att vi måste ta varje tillfälle att markera det oacceptabla i detta. Sverige ska vara en fristad där tolerans, öppenhet och trygghet ska råda. Men ofta glömmer vi bort hbt-ungdomar i diskussionen om hedersrelaterade brott.

Ett föredömligt initiativ har tagits av RFSL Rådgivningen Skåne med webb-platsen www.heder.nu. Syftet med hemsidan är att ge information, kunskap och stöd till unga hbt-personer som är utsatta för hedersrelaterat våld. Sj'älv kommer jag under hösten se vad jag kan bidra med för att sätta ännu större fokus på den här typen av brottslighet och dess offer.

Slutligen vill jag tipsa om en film i ämnet. Sämre än djur kallas den första dokumentärfilmen någonsin om heder och hbt och spelas i Stockholm, Göteborg och Malmö i slutet av september