Tröttsamt och pinsamt från trista sursossar!

Sitter på Heathrow på väg hem efter tre väldigt nyttiga dagar. När jag kopplar upp mig för att se vad som händer hemma så blir jag nästan generad.

Kort rekapitulation: Den 18-19 december 1914, strax efter första världskrigets inledning, träffades de tre kungarna för Sverige, Norge och Danmark i Malmö. Nu har det motionerats i Malmö att detta ska uppmärksammas med ett nytt trekungamöte i Malmö 2014. Igår avslog socialdemokraterna i kulturnämnden förslaget.

Det är kanske inte så mycket att hetsa upp sig över, motioner avslås hela tiden, men det pinsamma är anledningen.

"Jag är republikan. Det finns ingen anledning att bjuda hit personer som inte är demokratiskt valda", säger kulturnämndsledamoten Göran Andersson (s) till Sydsvenskan. På tidningens fråga om detta kan få konsekvenser nästa gång Kungen kommer till Malmö svarar självaste kulturkommunalrådet Carina Nilsson (s) "Jag antar att kungen är väl medveten om att det finns sådana åsikter överallt i Sverige. Det kan han inte vara omedveten om."

Egentligen är jag inte förvånad. Snart är det dags för riksdagens högtidliga öppnande. Kungafamiljen är närvarande och som traditionen bjuder sjungs Kungssången när Kungen anlänt. På kvällen är det alltid ett gäng sossar som vägrar resa sig upp, ser ut att vara surast i universum och högt pratar med varandra om hur pinsam Kungen är.

Vi har ett statsskick i Sverige som heter monarki. Det innebär att Kungen är statschef. Det har vi fattat ett demokratiskt beslut om. Sedan kan Carina Nilsson, Göran Andersson och andra sursossar tycka vad tusan de vill. De kan motionera på partistämmor och deras kollegor kan driva frågan om republik i riksdagen. Men när de sitter på myndighetsuppdrag är det deras förbannade uppgift att finna sig i de lagar, regler och statsskick vi har.

Jag kan för övrigt berätta att sursossarna som sitter och muttrar när kungssången sjunges är precis samma sursossar som står först i kö när Kungen bjuder riksdagen till slottet. Kungens vin och cognac smakar tydligen utmärkt, men respekten för de viktiga uppgifter han utför är obefintlig!

Nyttiga länkar från London

Som jag tidigare berättat så är syftet med mitt Londonbesök att fördjupa mig, dels när det gäller public service, men kanske framför allt kring samarbetet mellan kultur och näringsliv. Kanhända finns det fler som är intresserade av vad som händer här. Jag rekommenderar då följande länkar till de verksamheter jag besökt:

Creative Britain - http://www.culture.gov.uk/
NESTA/National Endowment för Science Technology and the Arts - http://www.nesta.org.uk/
Arts & Business - http://www.AandB.org.uk/

Integritet i ett nytt perspektiv

I Malmö har det länge diskuterats kameraövervakning av de centrala delarna av staden. Allt för att öka säkerheten. I London har de redan genomfört det. Och jösses vad de genomfört det.

Det sägs att av alla världens övervakningskameror är 4 av 5 uppsatta i Storbritannien. Huruvida detta stämmer eller inte vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig. I genomsnitt filmas den som rör sig i London över 200 gånger om dagen utan att man vet om det. På varje buss finns 6-7 övervakningskameror. I varje taxi två stycken.

För en tid sedan var det slagsmål utanför svenska ambassaden. Polis tillkallades och kom strax till platsen. De var dock inte särskilt oroliga. "Det är lugnt, vi tittar på filmen sedan". Alla är filmade. Allt är lagrat.

Och redan i Sverige går det alldeles utmärkt att kartlägga oss de flesta av dygnets timmar. Är någon försvunnen kollar man var personens mobiltelefon senast befann sig. Genom kortanvändning och rörelsemönster lämnar vi avtryck precis överallt.

I Malmö är malmöborna i huvudsak för kameraövervakning. Den allmänna uppfattningen verkar vara att "om man inte har något att dölja, har man inget att oroa sig över".

Nej, det här är inte ett nytt inlägg om FRA. Däremot en fundering kring den allmänna integriteten, säkerheten och gränsdragningen. FRA handlar om en dator som letar efter sökbegrepp. Det kan man vara för eller emot. Gott så. Men allt det andra då?

Svenska ambassaden

Efter besök på National Endowment for Science Technology and the Arts, NESTA, är det nu dags för svenska ambassaden. Jag har varit på några av våra ambassader, men den i London tar nog priset som en av de fulaste. Hoppas innehållet är lite mer spännande! :)

På väg längs Themsen

Promenerar längs Whitehall i kvällssolen. Under eftermiddagen har jag varit på kulturdepartementet och fått en dragning om den spännande satsningen på Creative Britain och träffat ledningen för Tories kampanjhögkvarter. Det verkar som om näste premiärminister heter David Cameron!

Public Value som Public Service

Ett mycket bra besök på BBC. Public Service-diskussionerna från Sverige känns igen, men här har man kommit längre. Det handlar om att göra lite mindre, men att göra det bättre. Att höja kvaliteten ochn prioritera Public Value. Eller "to make the good popular and the popular good".

Velande vänster

Sitter på Kastrup och läser i SvD, under rubriken "Ohly vill göra som alliansen" att Lars Ohly nu vill tillsätta en arbetsgrupp för att utmejsla en rödgrön regeringpolitik efter valet 2010. Även DN har en blänkare. Suck. Orkar man höra fler turer om vad som komma skall? Ohly är frustrerad. "Det är rimligt att vi väljer ut några viktiga politiska områden och sätter oss ned och diskuterar inriktning för en ny politik" säger han. Men någon valplattform är inte aktuell.

Hur ska ni ha det i vänstern egentligen? Vill ni både ha kakan och äta den? Ni vill inte berätta vad ni vill göra tillsammans, men ni vill ha en arbetsgrupp som ska presentera förslag på en gemensam politik. Ni ryker ihop med miljöpartiet titt som tätt. Ni slåss om Monas gunst, men hackar gärna på sossarna för att ni tycker att de började det "elände" ni nu beskyller den borgerliga regeringen för.

"Vi är överens om att vi är emot den här regeringen, men vad innebär det egentligen? Nu är det dags att diskutera politiskt innehåll, och visa vad vi ska stå för om vi får majoritet efter valet 2010." säger Lars Ohly till Svenska Dagbladet. Jaha?

Det är inte utan att man kan tycka lite synd om Mona ibland. Om hon nu skulle lyckas baxa vänstern och miljöpartiet till någon form av gemensamt besked före valet, undrar man ju hur i jösse namn hon ska klara regera med dem efter valet...

Själv åker jag nu på morgonen till London. På programmet står möten med bland andra BBC, engelska kulturdepartementet och Arts & Business Council. Rapporter utlovas! :)