Partiledardebatt del 2

Så fick vi då åtminstone två tydliga besked under förmiddagens partiledardebatt:

1) Klyftan mellan LO och (s) är milsvid när det gäller nivån i a-kassan. Sahlin klargjorde idag att några 90% i ersättningsnivå blir det inte tal om. Sedan beklagade hon sig över att inte statsministern prioriterat möten med Wania Lundby Wedin högre. Kanske vore bättre om Sahlin var ute och träffade de LO-medlemmar hon tänker höja skatten för, istället för att sitta och fika med Wania på partistyrelsemöten.

2) Skulle (s) vinna nästa val får landets unga hålla i sig. De 10 miljarder regeringen har satsat på att halvera arbetsgivaravgifterna för unga tänker Sahlin ta tillbaka. Det innebär att arbetsgivaravgifterna fördubblas i förhållande till dagens nivå. Tror ni att det innebär att blir lättare eller svårare att anställa ungdomar då?

PS. Socialdemokraterna vill ju trots allt också satsa 200 miljoner för att unga ska få jobb. Hmm... låt se... satsa 200 miljoner och samtidigt dra in 10 000 miljoner? Låter inte som guldregn i mina öron.

Just nu: Partiledardebatt

Nu pågår vårens sista partiledardebatt. Fredrik är riktigt bra och inledde med att väcka den retoriska frågan om vem som egentligen är bäst när det gäller att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Man kan konstatera att det enda som förenar vänsterblocket är en allmän utgiftshysteri. Höjda bidrag ska finansieras med höjda skatter. Har vi hört det förut? Fredrik konstaterade att det är jobben som avgör. Den som kan ge möjlighet för fler att komma i arbete kan också fixa bäst välfärd. I så fall har Mona och socialdemokraterna mycket kvar att bevisa!

Frankrike nästa!

Sådär! Nu är sommarens semester inbokad! Det blir rivieran även i år, denna gång dock bara lite mindre ställen. Under två veckor ska vi avverka Sainte-Maxime, Theoule-sur-Mer och Villefranche. Telefonen kommer vara avstängd, rosévinet flöda och fötterna plaska i vattnet. Är det någon som läser det här och har några bra tips ställen, restauranger, etc så skicka gärna ett mail!

Egypten i Medievärlden

Jag har tidigare skrivit en hel del om den komplicerade situationen i Egypten, särskilt vad avser mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och pressfrihet. Jag rekommenderar alla intresserade att köpa juni-numret av Medievärlden. Där finns en läsvärd 24 sidor special om medievillkoren i Kairo, Caracas, Bombay och Umeå.

Förutom en artikel om bloggarna och en intervju med Nawara Negm, en av Kairos unga intellektuella, finns det ett spännande uppslag om de fristående tidningarna som utmanar Mubaraks monopol.

Ifrån Egyptisk sida framhålls ofta pressfriheten och man pekar på alla de tidningar som ges ut. Den informationen blir lätt pikant när man konstaterar att i ett land med nästan 80 miljoner invånare har den största fristående tidningen (Al-Masry Al-Youm/Egypten idag) en upplaga på ca 130 000 ex. Inte ens de statliga tidningarna når ut särskilt väl med en upplaga på ca 200 000 ex enligt privata källor, eller 900 000 enligt statliga källor.

Detta beror givetvis till stora delar på en låg läskunnighet. Endast ca 56 procent egyptier är läskunniga. Men det säger också mycket om det klimat som råder i landet. Detta var också den bild som bekräftades av de journalister och skribenter jag träffade vid det besök jag gjorde i Egypten i januari.

Möte med Leonard Orban

EUs kommissionär för språk, utbildning och interkulturell dialog, rumänen Leonard Orban, är på Sverigebesök. Jag var idag med vid ett möte med en delegation av ledamöter från kulturutskottet, utbildningsutskottet och EU-nämnden.

Förutom att berätta om den strategi som man nu arbetar med från kommissionens sida när det gäller flerspråkighet, passade Orban också på att rikta en skarp uppmaning till Sverige och de som företräder Sverige i europeiska sammanhang.

"Använd ert eget språk!" Allt fler svenskar väljer att tala på engelska i EU. Detta menar Orban håller på att urholka det svenska språket internationellt och mycket riskerar gå förlorat när Sverige talar eller förhandlar i Bryssel.

I förra veckan var jag med på ett seminarium inför den språklag som är aviserad till hösten. Utredaren Bengt-Åke Nilsson berättade där om innehållet i språklagsutredningen och en av de punkter han föreslår är just att Sverige ska framföra sina synpunkter på svenska även i EU-sammanhang.

Själv tror jag att anledningen till att många svenskar väljer att trots allt tala engelska är den tolkning som ofta sker i flera steg. Det vill säga först ska det man sägs tolkas till engelska, därefter till ytterligare språk, ibland i flera led, innan det slutligen når mottagaren.

Problemet är bara att många svenskar tenderar att överskatta sina kunskaper i det engelska språket. Detta antydde även Orban, om än på ett väldigt finkänsligt sätt. Konsekvensen blir att den som lyssnar tolkar in helt andra signaler i det man säger. En tafflig och stapplande engelska gör det inte heller särskilt lätt för de som sedan ska tolka till något annat av EUs 23 medlemsspråk.

Så inför Sveriges ordförandeskap i EU andra halvåret får vi väl ta till oss av Orbans uppmaning. I andra sammanhang än representativa och informella: Tala svenska!

Grattis Danmark!

Idag gratulerar vi Danmark på nationaldagen! Hurra! Hurra! Hurra!
Skåning som jag är klappar alltid mitt hjärta lite extra för broderlandet i väster. Idag firar jag med första versen ur danska nationalsången:

Der er et yndigt land,
det står med brede bøge
nær salten østerstrand
nær salten østerstrand.
Det bugter sig i bakke, dal,
det hedder gamle Danmark,
og det er Frejas sal,
og det er Frejas sal.

Därför röstar jag ja!

Vartannat mail jag får just nu handlar om FRA och vartannat mail om socialförsäkringen. Eller, nja... nästan i alla fall! I eftermiddag ska vi rösta om regeringens förslag "Från sjukersättning till arbete" och uppvaktningen har varit massiv från vänsterhåll. Igår satt jag och lyssnade på de olika rösterna från Mynttorgets demonstrationer (jag har fönster åt det hållet) och kan konstatera att det inte var många rätt.

Framför allt skulle jag vilja fråga om de som nu är så högljudda verkligen tycker att det är bra som det är? Vi har haft skenande sjukskrivningar i Sverige. Människor som ibland så tidigt som tjugoårsåldern döms till ett liv i utanförskap i form av förtidspensionering och långtidssjukskrivningar. Rehabiliteringen har, i den mån den förekommit, inte varit effektiv. Återvändandet till arbetsmarknaden litet.

Jag citerar Ann-Charlotte Martéus som idag skriver på Expressens ledarsida: "I själva verket tycker nog de flesta, om de tänker noga på saken, att vi bör ha det så här: människor som blir sjuka ska ha en bra försäkring som ger temporär försörjning. Så fort den sjuke blir frisk ska han gå tillbaka till jobbet.Det har varit syftet med sjukförsäkringen, men något gick fel. Plötsligt var världens bästa Sverige världsbäst också på sjukskrivningar. Helt oförklarligt."

Vi vill ersätta långa passiva sjukskrivningar med aktiva åtgärder. Här är förslaget i korthet:

De första tre månaderna i ett sjukfall ska arbetsförmågan prövas mot de ursprungliga arbetsuppgifterna, månad 4-6 mot den egna arbetsgivarens arbetsuppgifter och efter månad 6 ska arbetsförmågan i regel prövas mot hela arbetsmarknaden. Detta kallas rehabiliteringskedjan.

Istället för att pröva arbetsförmågan mot andra jobb på arbetsmarknaden redan efter 3 veckors sjukskrivning, vilket kan ske med de nuvarande reglerna, så inför vi en skyddad tid på 6 månader då arbetsförmågan endast prövas mot arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren.

Istället för att behöva säga upp sig från sitt gamla arbete för att prova på ett annat jobb så inför vi en rätt till tjänstledighet för den som vill prova på ett annat yrke som kanske passar den egna arbetsförmågan bättre.

Istället för en den obligatoriska prövningen av förtidspension efter ett års sjukskrivning med en ersättningsnivå på 64%, inför vi en förlängd sjukpenning med 75% i ersättningsnivå.

Det behövs en förändring, och den behövs nu! Därför röstar jag ja till regeringens förslag vid eftermiddagens votering!