Tisdagen har huvudsakligen ägnats åt det kristna Egypten. Ungefär 10% av befolkningen är kopter. Man ska komma ihåg att Egypten från början varken är muslimskt eller arabiskt. Tvärtom härstammar många av våra kristna traditioner härifrån.
Först besökte vi St Makarios kloster i Wadi Natrun. Klostret är ett av flera koptiska kloster, men också ett av de mer isolerade. Vi blev varmt mottagna av en av munkarna som visade oss runt i klostrets fyra olika kyrkor.
Munkarna här lever ett väldigt isolerat liv. De lämnar aldrig klostret om det inte är absolut nödvändigt, t ex för akut läkarvård. Annars är de helt självförsörjande med stora odlingar av apelsiner, mango, dadlar, oliver, m m.
Klostret innehåller många reliker. Bland annat i de 49 martyernas kyrka till minne av berbernas massaker i klostret. Johannes Döparens spelar en viktig roll för munkarna här. Hans kvarlevor flyttades hit från Jerusalem till en grav som upptäcktes för bara 30 år sedan. Fortfarande finns kvarlevorna kvar i skrinet nedan.
Efter besöket i klostret fortsatte vi mot Anafora-stiftelsen där vi träffade Biskop Thomas. Biskopen är en sann Sverigevän. Förutom sin roll i den koptiska kyrkan har han varit med och startat Anafora, dit vem som helst kan söka sig bara för att finnas till och hitta sig själv.
Biskopen talade länge och väl om vikten av att bara stanna upp och vara. Att inte alltid sortera in människor efter olika epitet och ramar utan att förbehållslöst träffa nya människor. Något som i stora stycken får betraktas förlorat i det Egypten vi hittills har träffat på.
Vi har gått från att vara "human beings" till att bli "human doings" menade Biskop Thomas. Jag måste medge att biskopen är en av de personer som gjort starkast intryck på¨mig. Ett besök och några övernattningar Anafora är något jag skulle rekommendera alla som besöker Egypten. Att bara vara sig själv och träffa andra helt förbehållslöst under ett par dagar i en extremt fridfull miljö är något vi nog alla skulle behöva då och då...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar