SVT och kommersialismen

Enligt sändningstillståndet för Sveriges Television ska verksamheten präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. På sin hemsida presenterar sig SVT som ett oberoende medieföretag som bedriver sin verksamhet självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Via sin hemsida under rubriken "Butiken" säljer SVT en mängd produkter. Det handlar bland annat om t-shirts, dvd-filmer, böcker och leksaker. År 2006 inbringade denna kommersiella sidoverksamhet 6,4 Mkr i överskott till företaget.

Nu tar SVT det hela ett steg vidare och sluter avtal med klädkedjan Lindex om en ny barnklädeskollektion som ska säljas i landets alla Lindex-butiker.

Till Dagens Media säger Susanna Balsvik, chef för försäljningen på Sveriges Television: ”Först gör vi en vår- och sommarkollektion på temat Fem myror är fler än fyra elefanter tillsammans med Lindex och senare i år kommer en höst- och vinterkollektion. Sedan får vi utvärdera samarbetet och se om vi ska gå vidare med det”. I nästa steg tänker man gå vidare med bland annat pennfodral och ryggsäckar till skolstarten.

Är det rimligt att ett företag som säger sig värna kommersiellt oberoende sluter försäljnings- och utvecklingsavtal med enskilda företag? På vilket sätt påverkar detta SVTs trovärdighet att granska företag som man är kommersiellt beroende av? Går det över huvud taget att tala om en oberoende verksamhet längre?

Jag har ställt en skriftlig fråga till kulturministern vilka initiativ hon avser ta för att SVT ska uppfylla det krav på självständighet som stadgas i sändningstillståndet. Det vore ju synd om parollen Fri Television bara skulle visa sig vara tom dekor...

Läs även gärna intervjun med mig i Dagens Media

Radiotjänst

Ingen snigel på ögat men väl en bra dragning när vi träffade Radiotjänsts ledning. Stor del av samtalet kom att handla om vad som händer med licensen eller dess alternativ i framtiden. Idag är betalningsviljan hög och ca 90 procent betalar sin tv-licens. Vi redogjorde kort för moderaternas inställning som är att tv-licensen ska ersättas med finansiering över statsbudgeten, men konstaterade också att det inte är den viktigaste frågan att diskutera när det gäller framtiden för public service. Det finns också olika syn på licensfinansieringen inom alliansen.

Trots detta är det viktigt att redan nu börja diskutera vad som kommer efter licensen. Inte att vi, likt vissa public service-chefer, stoppar huvudet i sanden och ser licensen som för evigt allenarådande. Vad händer när betalningsviljan sjunker? När tv och internet allt mer växer samman är det inte säkert att lika många ser det som motiverat att betala sin tv-licens. Min kollega Hans Wallmark konstaterade att på tidningsmarknaden så är man beredd att betala en rätt rejäl slant för en papperstidning, men nättidningen har aldrig fått sitt genomslag i Sverige. Vad säger att inte samma situation kan uppstå kring framtidens television?

Public Service i riksdagen

Idag hölls så det "beryktade" seminariet i riksdagen kring privat public service. Seminariet arrangerades av oss som representerar allianspartierna i kulturutskottet. Egentligen hade vi velat bjuda in representanter för den privata public servicen till kulturutskottets sammanträde, men detta vägrade socialdemokraterna. Märkligt strutsbeteende! Ska man fatta beslut om framtiden för SVT, SR och UR är det väl självklart att man lyssnar på alla parter? Nåja, nu gjorde vi det i egen regi och det blev ett lyckat seminarium.

Medverkade gjorde Jan Scherman från TV4, Birgitta Ståhl från TV8 och Kurt Almqvist från Axess. Diskussionen kom mycket att handla om vad som egentligen är public service, vem som kan göra public service och vad statens roll ska vara. När det gäller det sistnämnda drev såväl TV8 som Axess på hårt för att staten skulle ge ekonomiskt stöd även till privat public service till exempel genom public service-fonder, medan Jan Scherman menade att det snarare är en förutsättning och en självklarhet att man är fristående från politiken.

Jag delar hans uppfattning. Så fort man är beroende av bidrag eller stöd så följer det också med regelverk och ramar för verksamheten. Behöver vi verkligen mer tv och radio som är beroende av offentliga medel? Är det inte bättre att vi försöker undanröja så många hinder som möjligt för den privata televisionen att utvecklas?

Två förslag på regelförenklingar som kom fram och som jag själv tycker är intressanta är dels reglerna för reklam och dels rättigheterna till SVTs arkiv. När det gäller tiden för reklam-tv är det för mig obegripligt varför vi överhuvudtaget reglerar detta för privata företag. Det företag som är så dumt att de sänder för mycket reklam på orimliga tider kommer snart märka att tittarna flyr.

En pikant detalj var kanske under eftersnacket när Lars Adaktusson påpekade för mig att Jan Scherman inte alltid varit en sådan motståndare till public service-fonder, utan tvärtom tidigare varit en ivrig förespråkare. Hur det nu än är med den saken måste jag säga att jag instämmer betydligt mer med Scherman i hans nuvarande ställningstagande.

*** Uppdaterad ***

Som framgår av kommentaren nedan så var det TV8 som tog tydlig ställning för public service-fonder och inte Axess. Däremot var även Axess väldigt angelägna om ekonomiskt stöd även till privat public service, om än i annan form.

Direkt från Public Service-dagen

Den stora Public Service-dagen i Stockholm har inletts med att Niklas Zennström talat om framtidens TV. Förutom att göra reklam för sin nya tjänst Joost efterlyste han Public Service i allmänhetens tjänst, men framför allt på allmänhetens villkor. Niklas talade väl om Public Service som företeelse, men riktade också en ganska rejäl bredsida mot hur Public Service genomförs idag. Förhoppningen om att licensfinansieringen snart byts ut mot betydligt modernare finansieringssystem möttes inte bara av glada leenden från den ca 700 personer stora publiken...

Spännande tankar från Juttan

Regeringens Public Service-utredning håller som bäst på och många väntar andäktigt på utredaren Rose-Marie Frebrans slutrapport. En av de frågor som diskuterats den senaste tiden är hur de tre public service-företagen (SVT, SR och UR) ska organiseras i framtiden.

Att SVT länge velat lägga vantarna på Utbildningsradion, och framför allt på UR:s produktionsresurser, är väl ingen hemlighet, och ofta är det just UR:s eventuella samgående med SVT som diskuterats.

Jag är skeptisk mot en sådan sammanslagning. Framför allt med tanke på de olika uppdrag företagen har. SVT (och även Sveriges Radio) är framför allt granskande företag. De ska i möjligaste mån vara fristående från såväl politiska som kommersiella intressen. UR å andra sidan är framför allt ett utbildningsföretag som arbetar med uppdrag från olika kunder. Skulle detta inordnas under SVT så skulle det bli betydligt svårare för SVT att fortsätta hävda sitt fristående.

Istället borde man kanske se över vattnet till Storbritannien och det av vår PS-chefer så omhuldade BBC. Där har man ett samlat public service-företag som inom sig har såväl radio som TV. Det kan finnas goda skäl att överväga ett sådant alternativ även i Sverige. Den oro som finns, framför allt inom SR, om att radions särart skulle hotas kan lösas genom skrivningar i sändningsavtalet.

Förre SVT-chefen Christina Jutterström gör ett bra inlägg på DN debatt idag. Hon ställer där följande fråga: "Varför ska svensk public service, till skillnad från nästan alla andra liknande företag i Europa, behålla två medarbetaruppsättningar på varje programområde, två ledningar på alla nivåer och två styrelser också under nästa tillståndsperiod med start 2010?"

Jutterström presenterar också spännande tankar kring hur ett avgiftssystem skulle kunna se ut efter TV-licensen. Läs gärna artikeln och för all del hennes nya bok Fri Television? Public service i en ny medievärld

Länk till DN Debatt