Vilka ansikten får kärleken ha?

Bilderna ovan är båda från RFSL Rådgivningen Skånes pågående kampanj "Kärleken har många ansikten". Den ena publicerades i Sydsvenskan/City, den andra inte. Den ena avbildar tre kvinnor, den andra tre män. Vilken av bilderna tror du refuserades?

Den på kvinnorna ansågs dels för provocerande och dels för otydlig i sitt budskap. Om detta skrev jag och min riksdagskollega Marianne Berg (V) en debattartikel förra veckan. Tyvärr ville inte Sydsvenskan ta in den, men bloggläsarna kan läsa den här:

Vilka ansikten får kärleken ha?

Alla människor har vissa grundläggande behov gemensamma. Till dessa hör behov av kärlek, sexualitet, trygghet och gemenskap med andra människor. Kärlek är en viktig drivkraft för såväl en personlig som samhällelig utveckling.

Kärleken har många ansikten. Vissa provocerar mer än andra. Tyvärr finns det i vårt samhälle fortfarande ett förtryck av homosexuella, bisexuella och transpersoner, vilket bland annat tar sig uttryck i form av trakasserier, diskriminering och våld – våld som ibland leder till döden.

Diskriminering finns även i lagstiftningen. Bristerna består till stora delar av att lagar och praxis inte är anpassade till den verklighet som råder samt att de i många fall missgynnar personer på grund av deras sexuella läggning eller könstillhörighet.

Som riksdagsledamöter från Malmö, om än med olika partifärg, har vi därför engagerat oss i riksdagens HBT-grupp. Det är ett tvärpolitiskt nätverk i Sveriges riksdag som diskuterar och utarbetar förslag till riksdagsbeslut kring lagstiftning som berör homosexuella, bisexuella och transpersoner. Totalt deltar ett 60-tal personer i gruppen.

Tillsammans har vi bland annat motionerat om HBT-personers ställning i utbildningsväsendet, om transpersoners ställning i Sverige, om ökade insatser mot hiv och aids, samt om bilden av homo-, bi- och transpersoner i dagens läromedel.

Just nu rullar RFSL Skånes kampanj ”Kärleken har många ansikten” i tidningar och TV. Det är en angelägen kampanj som visar upp mångfalden i sexualiteten och kärleken. Syftet är att bidra till en positiv självbild för HBT-personer i Skåne. En trygg och säker sexuell identitet är viktigt när man etablerar egna säkrare-sex-strategier. Något som är grundläggande för ett framgångsrikt hiv-preventivt arbete.

Kampanjen synliggör lusten och kärleken mellan män respektive kvinnor, den visar alla att kärleken har många ansikten. På detta sätt ökas människors möjlighet att visa kärlek till sig själva och sina partners samt värna om allas hälsa. Alla människor har rätt till glädje och lust oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

Att detta är en känslig fråga och att kärlek provocerar ser vi exempel på varje dag. Så även när det gäller RFSLs kampanj. Kampanjen består av fyra reklamfilmer i TV4 och lika många dagstidningsannonser. När den reklambyrå som RFSL samarbetar med ville köpa annonsplats i Sydsvenskan/City stötte man på patrull. En av annonserna platsade helt enkelt inte i tidningarna.

I den refuserade annonsen avbildas tre kvinnor som visar sin kärlek för varandra. Någon direkt nakenhet visas inte. Ändå fick reklambyrån vid en muntlig kontakt med Sydsvenskans annonsavdelning veta att annonsen var för provokativ. I ett skriftligt svar till byrån säger Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström att annonsen är svår att förklara för läsarna och ”hänger i luften” till skillnad från de andra bilderna som han menar har ett tydligt kärleksbudskap. Istället undrar han om annonsen ska tolkas som att RFSL ”hjälper dig med detta?”, vad han nu menar med det.

Till saken hör att en annan annons som visar tre mäns tätt omslingrade ben inte alls mötte samma motstånd, utan prydde tidningen Citys hela baksida torsdagen den 14 januari. Med tanke på kampanjtemat, ”Kärleken har många ansikten” blir den ofrånkomliga frågan vilka ansikten Sydsvenskan/City tycker att kärleken får ha? Framför allt då Sydsvenskan själv medverkat till att bryta ner fördomar med artikelserier om olika former av samliv och sexualitet.

Vår utgångspunkt är att kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön är lika mycket värda som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön. Ansvaret för ett öppet och tolerant samhälle vilar på oss alla. Politiker, organisationer, massmedia och medmänniskor. Det är ett ansvar vi måste ta varje dag. Alla skall kunna leva ett värdigt liv, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

OLOF LAVESSON (M) MARIANNE BERG (V)

Mer om RFSL-annonsen: Resumé, Helsingborgs Dagblad

Blodgivning åter på tapeten

Den här veckan börjar riksdagen sina sammanträden igen och jag är tillbaka på bloggen. Under helgerna har ni kunnat följa mig bland annat på Facebook och Twitter (twitter-inläggen visas även uppe till höger här på bloggen), men nu är alltså även bloggandet igång igen.

En fråga som blivit aktuell den senaste veckan är blodgivningen. Först var det Göteborg som aviserade att man hade kris, men sedan även Malmö och Skåne. Jag har tidigare skrivit en hel del på bloggen om detta och även motionerat när det gäller homosexuellas rätt att lämna blod.

Här vill jag dock göra klart: Det är inte en rättighet att lämna blod, det är det däremot att få blod när man behöver. En säker hantering av blodet måste alltid stå i första rummet. Detta sagt så kan man ändå undra över varför det är sexuell läggning och inte riksbeteende som Socialstyrelsen tycker är viktigt? Från och med våren så öppnar man upp även för män som haft sex med män att lämna blod, dock efter en celibat-period på12 månader.

Som jämförelse kan sägas att för heterosexuella finns ingen celibat-period alls om man inte har bytt sexpartner. Har man gjort detta ska man vänta i tre månader. Har man utsatt sig för påtaglig risk gäller 12 månader även här. Men en homosexuell man i ett fast förhållande måste alltså avstå från sex med sin partner i ett år för att kunna få lämna blod.

Sydsvenskan hade en större artikel om detta igår där jag är intervjuad. Du hittar artikeln här! Fler blogginlägg om blodgivning hittar du här.

HBT, heder och islam

Sydsvenskan har idag en oerhört bra artikel om Ardeshir Bibakadabi som drömmer om att gifta sig i en moské med sin man. Han kallar sig Sveriges ende öppet homosexuelle muslim. Hur det är med just den saken vet jag inte, men han är åtminstone väldigt ensam om det. Hans livsöde är inte unikt. Själv har jag kommit i kontakt med åtskilliga unga muslimer som är livrädda för att deras läggning ska komma ut.

De senaste åren har det varit mycket fokus på hedersrelaterad brottslighet. Det är bra. Jag tror de flesta är överens om att vi måste ta varje tillfälle att markera det oacceptabla i detta. Sverige ska vara en fristad där tolerans, öppenhet och trygghet ska råda. Men ofta glömmer vi bort hbt-ungdomar i diskussionen om hedersrelaterade brott.

Ett föredömligt initiativ har tagits av RFSL Rådgivningen Skåne med webb-platsen www.heder.nu. Syftet med hemsidan är att ge information, kunskap och stöd till unga hbt-personer som är utsatta för hedersrelaterat våld. Sj'älv kommer jag under hösten se vad jag kan bidra med för att sätta ännu större fokus på den här typen av brottslighet och dess offer.

Slutligen vill jag tipsa om en film i ämnet. Sämre än djur kallas den första dokumentärfilmen någonsin om heder och hbt och spelas i Stockholm, Göteborg och Malmö i slutet av september

Svar till Hanne

När jag debatterade könsneutrala äktenskap i riksdagen i våras tog jag upp Hanne Gorton Lindblad från Malmö. Hon hade då gjort en utställning i Malmö om regnbågsbarn. Hanne var och besökte mig tillsammans med sin klass från S:t Petri i Malmö (f ö min gamla skola). Senare skickade hon följande fråga och bad mig svara på bloggen, so here we go!

”Hej Lavesson. Du citerade mig i plenisalen när det kom till frågan om könsneutrala äktenskap, vilket var kul att du gjorde och jag kände att även jag som är arton år och kvinna kan påverka i detta land. Jag var och besökte Rosenbad och du guidade mig runt genom plenisalen och andra rum några månader innan citatet. Vi hade en liten frågestund och vi kom in på vad som anses att vara en vårdad klädsel. Du sa att det var en självklarhet att kvinnor kan bära byxor eller att man har en t-tröja så länge det såg stiligt ut. Jag frågade då om ni hade reagerat på om en biologisk man hade haft en stilig kjol istället. Du sa att det nog inte var någon större risk (även om ni har manliga transpersoner som ledarmöter)och fortsatte med att säga "hur skulle det egentligen se ut" sedan skrattade du och många från min skolklass men lång ifrån alla. Särskilt inte de som identifierar sig som HBT i min klass. Jag undrar om du minns detta och hur du tänkte när du svarade på min fråga. Svara gärna på bloggen, jag kollar på samma inlägg. Mvh/ Hanne”


Hej Hanne!

Jo, visst minns jag. Både besöket och din fråga. Kanske minns jag inte riktigt min reaktion, men kanske visar det samtidigt att oavsett hur toleranta, öppna och vidsynta vi själva tror att vi är, så reagerar vi ibland på ett sätt vi inte menar och som kan såra andra.

I riksdagens ordningsregler för kammaren står:

”Som allmänna förhållningsregler kan /…/ sägas att klädseln bör vara vårdad. Ytterkläder är inte godtagbart. Män bör ha kavaj.”

Förr stod det att män bör ha kavaj eller kavajliknande kofta. Det senare har tydligen utgått. ;) Jag tycker att det är bra att vårdad klädsel råder i kammaren. Alla vi som är ledamöter representerar var och en ett stort antal svenska medborgare. Genom våra beslut stiftar vi lagar som påverkar hela svenska folket. Jag tycker man ska visa respekt för det uppdraget, och då också klä sig på ett vårdat sätt.

Sedan är det ju det där vad som är vårdad klädsel. Och vad som är jämlikt. Som exempel kan nämnas att en manlig ledamot förra året fick en reprimand för att han haft en tenniströja på sig under en votering. Dagen efter såg jag en kvinnlig ledamot debattera iförd en likadan tröja – det var tydligen okej.

Jag funderade faktiskt en hel del på din frågeställning efteråt. Hade det varit ok för en man att komma i kjol eller klänning till kammaren? Jag är rätt säker på att det hade väckt reaktioner. Om man vänder på frågeställningen och ställer den kanske ännu viktigare frågan: hur skulle det mottagas med en öppen transperson i riksdagen? Det tror jag faktiskt inte hade varit några större problem, den personen hade givetvis då också fått klä sig på ett sätt som kändes rätt utifrån personens könsidentitet.

Det kanske lite trista svaret på din fråga är att begreppet ”vårdad” definieras någonstans mellan vad man själv tycker och hur de man möter upplever det. Precis på samma sätt vad som kan betecknas som ett hyfsat uppträdande, hänsyn, etc.

Att kränka någon för den personens könsidentitet, ursprung eller sexuella läggning är dock aldrig ett vårdat uppträdande, oavsett hur mycket ”kavaj eller kavajliknande kofta” man bär.

Hoppas du känner att du fått ett lite bättre svar nu :)

//Olof

I radion om blodgivning

Deltog i eftermiddags i Studio Ett i en debatt om blodgivning. Fortfarande är den man som någon gång i sitt liv haft sexuellt umgänge med en annan man avstängd från blodgivning på livstid. Nu vill Socialstyrelsen ändra reglerna vilket lett till stora protester från remissinstanserna. Dock var det, vad jag förstod, svårt att få någon av dessa att ställa upp och uttala motståndet i direktsändning.

Själv har jag svårt att förstå varför det är grupptillhörighet och inte riskbeteende som bedöms. Blod pulserar lika starkt och hjärtan slår lika kraftfullt oavsett sexuell läggning hos givaren.

Inslaget: http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1692082&BroadcastDate=&IsBlock=0

Jag har tidigare motionerat i riksdagen om detta. Läs min senaste motion här: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GW02So367

Idealen bör stå över taktiken

Det skriver jag idag tillsammans med mina kollegor Fredrick Federley (c) och Tomas Tobé (m) på qx.se. Bakgrunden är sossarnas val att hellre taktisera än att få en bra lösning i äktenskapsfrågan. Redan har man börjat räkna på röstetalen i kammaren. Det tycker vi är tråkigt. I våra ögon är det tid för genomförande av en reform som vi alla i grunden är överens om. Vi vill se denna möjlighet öppna sig så snart som möjligt och ber om sans och förändringsanda i stället för partipolitiserande.

Läs artikeln här

Äktenskapsfrågan tidigarelagd

Genom Fredrik Reinfeldts besked så kommer en lag om könsneutrala äktenskap införas redan den 1 maj 2009. Enligt den motion som är inlämnad av den politiska oppositionen skulle detta inte ske förrän den 1 januari 2010. Dessutom har vi genom att justitiedepartementet berett Hans Regnérs utredning ett oerhört bra beslutsunderlag.

Detta hindrar inte Carina Moberg (s) att uttala sig till SvD och konstatera att "Det ligger ett färdigt lagförslag på riksdagens bord som vi kan väcka till liv i civilutskottet i nästa vecka. Allt annat gör bara att det här tar längre tid". Hon avfärdar Reinfeldts löfte om genomförande redan den 1 maj 2009 med det välformulerade "bullshit".

Kommentar med anledning av statsministerns besked om en könsneutral äktenskapsbalk

- Ett utmärkt besked som Fredrik Reinfeldt lämnade i Ekot om könsneutrala äktenskap. Nu får frågan äntligen en lösning som en bred majoritet i riksdagen kan ställa sig bakom.

- Jag är stolt över att vara en av de som varit med om att förändra moderaternas inställning när det gäller könsneutrala äktenskap. Fredrik Reinfeldts besked idag visar att vi nu står för detta och redan till den 1 maj 2009 får en könsneutral äktenskapsbalk på plats. Det innebär att vi får en lagstiftning som faktiskt svarar mot de familjebildningar som är reella i Sverige idag.

- Jag har tidigare uttryckt respekt för den kristdemokratiska ståndpunkten, även om jag inte delar den. Därför har jag också föreslagit att man i den här frågan faktiskt blir överens om att man inte är överens och att kristdemokraterna tillåts reservera sig i regeringen. Detta har inte visat sig vara en framkomlig väg och därför är den lösning som nu presenterats den bästa. Den innebär att kristdemokraterna kan stå fast vid sin ståndpunkt, men att vi också respekterar den breda majoritet som finns i riksdagen.

- Nu gäller det att ta vara på den beredningsprocess som har pågått i justitiedepartementet sedan Hans Regnér presenterade sin utredning. Ett kommande förslag bör utformas i enlighet med utredningen och dessutom sträva efter ett så snabbt genomförande som möjligt. Det är också viktigt att formuleringarna blir sådana att de kan stödjas av en bred majoritet i riksdagen.

Mer om frågan kan du läsa i DN, SvD, Sydsvenskan, QX

Studio Ett om äktenskapen

Igår Studio Ett om den kommande propositione om ny äktenskapslag. Medverkade gjorde bland andra jag och min riksdagskollega Lars-Arne Staxäng. Även om vi tillhör samma parti, så har vi här lite olika åsikter. Lyssna gärna på inslaget här! :)

Mailkampanjen mot ledamöterna

Det är föreningen Bevara Äktenskapet som ligger bakom den pågående mailkampanjen mot alliansens riksdagsledamöter. Nyss fick jag ett mail från Bevara Äktenskapet med en liten lektion i hur man påverkar riksdagspolitiker som jag gärna delar med mig av. Jag svarar dock inte för hur effektivt det är. Just den här kampanjen har i alla fall ännu inte ändrat min uppfattning.

"Bevara Äktenskapet startar därför en mejlkampanj med syfte att påverka regeringens ministrar och de riksdagsledamöter som utgör underlag för regeringen att inte köra över Kristdemokraterna i äktenskapsfrågan.

Ett väldigt effektivt sätt att påverka är att mejla riksdagsledamöter från Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet och även regeringens företrädare.

Det räcker troligtvis med att 100 personer mejlar samtliga dessa personer för att det skall uppfattas som en massiv proteststorm. Skulle vi mobilisera 500 mejl skulle aktionen förmodligen sakna motstycke. Bakom varje mejl står nämligen statistiskt sett många andra.

Betänk att över 60 000 personer har skrivit på Bevara Äktenskapets lista, så nog borde vi kunna mobilisera många mejl?!

Vi ber Dig därför att göra följande:

Klicka på följande länk och välj en av de fyra texterna i "Brev till riksdagsledamöter och ministrar"
Klistra in texten i Ditt mejlprogram och skriv under med Ditt eget namn längst ner Skriv in Din egen mejladress i adressfältet "Till"
Klicka länken nedan för att få adresser till moderater, folkpartister och centerpartister i riksdagen samt regeringens ministrar.
Kopiera samtliga dessa adresser och klistra in dem under "dold kopia" eller "hemlig kopia". (Detta gör att de inte själva ser vilka övriga mejlet har gått till, vilket ökar effekten av kampanjen.)
Skriv in en lämplig rubrik på temat
Skicka iväg mejlet!

Genom denna enkla åtgärd har Du visat att det är många i vårt land som står upp för äktenskapet. Vi på Bevara Äktenskapet har inte gett upp kampen för äktenskapet och vi hoppas att Du vill stå med oss ända in i det sista."

Varför ska inte alla barn omfattas av trygghet och villkorslös kärlek?

Just nu pågår en mailkampanj där jag får några förskrivna mail i minuten från människor som vill värna det traditionella äktenskapet mellan man och kvinna. Jag tänker inte börja om hela argumentationen om varför jag är för en könsneutral äktenskapsbalk, det har jag redan skrivit så mycket om här på bloggen.

Men jag börjar bli uppriktigt irriterad på de, framför allt inom politiken, som använder barnen som slagträ i äktenskapsdebatten. Resonemang där äktenskapsbegreppet utgår från fortplantning utesluter inte bara sammanboende utan vigselringar. Det utesluter även gifta par som inte kan eller vill skaffa biologiska barn. Och det är dessutom ett direkt påhopp på ensamstående och/eller ogifta föräldrar. Argumentet att äktenskapet är en institution som syftar till reproduktion är grundat på religiösa traditioner, men det är inte rimligt att sådana ligger till grund för lagstiftning i dagens svenska riksdag.

Jag driver frågan om könsneutral äktenskapsbalk och jag gör det även för barnens skull. Jag gör det även för alla de barn som växer upp med ensamstående föräldrar och som nu får veta att någonting är fel på deras familjer. Jag gör det för alla de barn som växer upp i samkönade relationer. Jag tror nämligen att alla barn har rätt till trygghet och villkorslös kärlek utan fördömanden och utpekanden. Min politiska övertygelse, och för den delen också min tro, utgår från att vi ska hitta lagar och regler som omfattar alla barn. Inte bara de som växer upp i av andra godkända familjebildningar.

Apropå äktenskap

Läser i Expressen signaturen ulluff: "Det är klart att homosexuella får göra vad de vill i smyg. Men att gifta sig, gå hand i hand och kyssas på gatan går inte. Det skadar barnen." Om det hela är ett skämt eller ej vet jag inte. Det enda man kan göra är ändå att skratta högt! :)

Samarbete eller veto i äktenskapsfrågan?

Farhågorna om att regeringen ska lägga fram ett urvattnat kompromissförslag i äktenskapsfrågan verkar komma på skam. Flera media (SvD, DN, Aftonbladet, Sydsvenskan) rapporterar nu att m, fp och c inte accepterar några kompromisser. Det är utmärkt!

Jag är stolt över att vara en av de som varit med om att förändra moderaternas inställning när det gäller könsneutrala äktenskap. När jag kandiderade till riksdagen var en av mina huvudfrågor den om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Jag tycker uppriktigt sagt att det är förnedrande att jag och Cristofer i lagens mening betraktas som "registrerade". Vad blir vi om vi (gud förbjude) skulle skilja oss? "Avregistrerade"?

I själva verket är den här frågan väldigt enkel. Antingen tycker man att bögar och flator ska få ingå äktenskap och få samma rätt till trygghet i sin familjerelation som alla andra, eller också tycker man inte det. Det går inte att gifta sig "lite grann" och därför faller också eventuella kompromisser.

Motståndare till könsneutrala äktenskap hävdar ofta att det bara är symbolvärdet som talar för en könsneutral äktenskapsbalk. Man kan lika gärna vända på hela diskussionen och konstatera att det nu bara är symbolvärdet som talar emot. Hur skulle vi reagera om den här frågan gällde en annan grupp i samhället, låt säga invandrare? "Ni har ju samma rättigheter, det får bara inte heta samma sak". Jag tror de flesta hade tyckt att symbolvärdet i så fall varit avgörande. Det är inte ofta jag använder mig av den typen av argument, men i den här frågan är det precis vad det handlar om.

Jag vet inte i vilken ordning diskussionerna har förts i regeringen, men jag håller inte med om ordvalet att kd "körs över" i frågan. Ibland får man helt enkelt konstatera att man har olika syn i en fråga och acceptera det. I det här fallet finns det en bred majoritet i riksdagen där samtliga partier utom ett nu är överens. Är det rimligt att kd med sina 24 mandat (av riksdagens 349) blockerar frågan? Är det rimligt att man fortsätter sätta sig på tvären i regeringen? Sedan när blev samarbete detsamma som veto?

Jag har full respekt för den kristdemokratiska ståndpunkten, även om jag inte delar den. Därför har jag tidigare föreslagit att man i den här frågan faktiskt blir överens om att man inte är överens. Jag kan acceptera att kristdemokratiska riksdagsledamöter får rösta enligt sin övertygelse när det är dags för votering i riksdagen, men att kd också respekterar att de nu är ensamma om sin uppfattning och tillåter andra allianspartier att rösta efter sitt partiprogram och sitt hjärta.

High Chaparall på Smittskyddsinstitutet

Det är lite oklart om Smittskyddsinstitutet vill göra det lagligt att medvetet sprida HIV eller om de bara tycker att straffsatserna är för hårda. Klart är i alla fall att man vid två tillfällen har sagt nej till att göra så kallade jämförelseanalyser på uppdrag av åklagarmyndigheten. Något man tidigare gjort under 15 års tid för att hjälpa polis och åklagare att få fast den som medvetet utsätter sina medmänniskor för stor fara.

Fallet det nu gäller var att hitta smittkällan till en hiv-smittad kvinna. Något SMI vägrat bidra till. "Få fall har engagerat mig så mycket som det här, både känslomässigt och yrkesmässigt", säger kriminalinspektör Kent Eriksen enligt Aftonbladet.

"Jag är osäker på om vi egentligen får säga nej, men jag får stå för det beslutet. Vi tycker att det borde vara rimliga straffsatser. Man ska inte stoppa in folk i fängelse under flera år fastän att de inte har smittat någon" säger SMI:s generaldirektör Ragnar Norrby till DN. Jan Albert, ansvarig för hiv-sektionen på SMI, går ännu längre och säger att "Vi anser numera att spridning av hiv inte bör vara kriminaliserat".

Vad är det för stollefasoner? Att själv göra sig till uttolkar för vilka lagar som är rimliga eller orimliga att följa? Våra myndigheter har alla möjligheter i världen att uttrycka sin uppfattning om vilka regelverk som fungerar och vilka som borde förändras. Men om man tror att det är myndigheten själv som vet bäst och som står över svensk lag så är man ute på farliga villovägar.

Det är bra om diskussionen om HIV kan få ett rimligare tonläge. Kanske är det också en tanke att se över straffsatserna. Det finns väldigt många fördomar om vem som är i riskzonen och hur smittan sprids. Ännu värre är en ung generation som växer upp och inte inser riskerna för sexuellt överförbara sjukdomar förrän det är för sent.

Själv har jag lagt två motioner i riksdagen som rör regler för blodgivning och donation för män som har sex med män. Här har vi regleringar där det inte är riskbeteendet som står i fokus utan grupptillhörigheten. Om du så haft samma partner i tio år är det till exempel ändå sex månaders celibat som gäller för blodgivning om du råkar vara homosexuell enligt Socialstyrelsens förslag till nya regler för blodgivning. Böggenen lever och frodas hos Socialstyrelsen.

När det gäller organdonation är det lika illa. Hjärtan klappar lika kraftfullt, njurar renar lika bra och lungor tar upp syre lika effektivt oavsett vilken sexuell läggning givaren har. Ändå är en man som lever i en fast relation med en annan man inte välkommen som organdonator om de haft sexuellt umgänge under det senaste året.

Givetvis är detta orimligt och grundar sig på felaktiga slutsatser om risken för spridning av HIV. Men låt oss för guds skull ha en sansad diskussion om det, utan myndighetschefer som leker High Chaparall!

Äktenskapsbalk på gång!

Så är det då klart att det kommer en proposition om ny äktenskapsbalk under hösten. När regeringen igår presenterade sin propositionslista står det att justitiedepartementet kommer presentera en proposition om ny äktenskapsbalk i december.

Att så skulle ske är egentligen inte förvånande. Det är ju precis vad statsministern utlovat! Nu utgår jag från att det är just en samlad könsneutral äktenskapsbalk man föreslår.

Familjer ser olika ut, och måste få se olika ut. Vissa väljer att gifta sig, andra inte. Att två personer väljer att befästa sin kärlek till varandra i ett äktenskap tycker jag är positivt - oavsett vilket kön personerna har. Den möjligheten till trygg familjebildning måste få omfatta alla.

Det behövs en familjelagstiftning som ger svar på de relationer som är reella i Sverige. Heterosexuella par och homosexuella par väljer redan idag att leva tillsammans i äktenskap och för detta krävs en gemensam lagstiftning som står utan värdering dem emellan. Lagstiftning skall ha sin bas i hur samhället de facto ser ut, inte i önsketänkande bakom politiska skygglappar.

Nu vill jag se att den här regeringen tar bort de lagar som står i vägen för människors kärlek till varandra!

Läs mina tidigare inlägg om könsneutrala äktenskap här

Magnus Betnér kommer ut

Bland andra Aftonbladet rapporterar att komikern Magnus Betnér kommer ut i det nya numret av QX. Det är väl inte så mycket att yvas över kan man tycka. Att kändisar kommer ut till höger och vänster börjar bli vardagsmat.

Men jag gillar Magnus. Framför allt för att det inte verkar vara någon stor grej för honom överhuvudtaget. Han har inte ens varit med en kille. Han bara vet att det är så. "Det är mest en tillfällighet att jag bara har legat med tjejer. Jag är bisexuell." Och svårare än så behöver det ju faktiskt inte vara.

Sedan vet jag inte riktigt om jag håller med om nästa sak han säger. "Det tror jag de flesta människor är, om de skiter i att tänka efter". Nja du, Magnus... Jag har försökt att båda tänka och inte tänka efter. Men hur det än är så landar jag där jag gör. Fast å andra sidan. Hade jag inte haft Cristofer... Ja, man kanske aldrig ska säga aldrig ändå! :)

Grattis till Ricky Martin!

Media har i helgen rapporterat att Ricky Martin drar sig tillbaka ett tag från strålkastarljuset för att ägna sig åt pappaledighet. Genom surrogatmödraskap har Ricky blivit pappa till två tvillingpojkar.

De officiella källorna berättar inte om huruvida han ska uppfostra pojkarna själv eller med någon eventuell partner. Vissa tidningar uppger emellertid redan att det är tillsammans med pojkvännen som Martin fattat beslut om att skaffa barn och rykten om tjejidolens privatliv har förvisso funnits länge. Det får vara hur det vill med den saken. Oavsett vilket är det fantastiskt för Ricky Martin.

Tyvärr är det inte möjligt att göra som Ricky i Sverige. Det är djupt beklagligt. Ibland har jag och Cristofer pratat om hur det skulle vara med barn, men det faller ofta på det praktiska. Många löser detta genom att två gaykillar helt enkelt planerar ett barn med ett lesbiskt par eller en ensamstående mamma. Barnet växer sedan upp med delad vårdnad.

Det är många barn som får en fantastisk uppväxt på det sättet. Men var och en måste känna efter själv hur man kan erbjuda bästa möjliga uppväxtvillkor för ett barn. För min högst personliga del vill jag inte planera för ett "delat" barn. Det är Cristofer jag levt i tio år med. Om jag ska se mitt eget barn växa upp vill jag göra det med honom.

Just nu är det äktenskapsbalk som är den största frågan i den politiska debatten. Aningslösa kritiker frågar ibland: "Jaha! Om vi tillåter det här, vad blir nästa steg?!" Ofta med kränkande och ovärdiga tillägg som "Ska vi tillåta folk att gifta sig med sina hundar också?" eller som Maria Abrahamsson, en i övrigt lysande skribent och debattör som för några år sedan gjorde ett fullkomligt magplask i Svenska Dagbladet där hon befarar att nästa steg blir att bästa väninnorna ska få för sig att gå till prästen.

Ja, hör ni... ni kan ju gissa vad jag tycker ska vara "nästa steg" när jag säger stort grattis till Ricky Martin och hoppas på samma möjligheter här!

Blodgivningsförbud hävs? Nja...

Socialstyrelsen vill göra det möjligt för män som har haft sex med män att ge blod rapporterar Svenska Dagbladet. Sydsvenskan publicerade nyheten redan igår. "Äntligen!" vill man utropa! Idag utestängs många från att bli blodgivare, inte på grund av ett eventuellt riskbeteende utan på grund av grupptillhörighet. Det är givetvis orimligt. Jag har därför motionerat om detta i riksdagen och länge drivit frågan om blodgivning på lika villkor.

Det är ingen rättighet att få ge blod. Däremot är det en rättighet att få blod när man behöver det. Blodgivning räddar liv. Samtidigt är blod en bristvara. Enligt dagens regler är en man som haft sex med en annan man avstängd från blodgivning på livstid. Risken bedöms vara för stor. Detta oavsett hur den aktuelle mannen levt sitt liv. Själv har jag levt i en fast relation i tio år. Jag har heterosexuella kompisar som inte helt sällan följer med någon hem från krogen och som byter partner ganska ofta. Inget fel i detta. De är ansvarstagande människor och om de inte byter sexpartner på tre månader är de välkomna att lämna blod igen. Jag är inte välkommen.

Det behöver sättas större fokus på de risker eventuella blodgivare utsätter sig för genom sitt levnadssätt oavsett vilken grupp i samhället de tillhör. Det är självklart att den som uppvisar ett riskbeteende inte heller ska lämna blod. Därför är det också rimligt att män som har sex med män och som utsatt sig för någon som helst risk för hivsmitta inte heller kan vara blodgivare. Samma regler bör givetvis gälla heterosexuella män och kvinnor som utsatt sig för liknande risker.

Nu vill alltså Socialstyrelsen ändra reglerna. Jättebra! Eller?

Enligt de nya reglerna införs en regel om sex månaders gräns sedan en man haft sex med en annan man. För heterosexuella är gränsen tre månader om man bytt sexpartner. Fortfarande är det alltså inte riskbeteendet som står i fokus utan grupptillhörigheten. För de nya reglerna gäller även de som lever i fasta relationer. Om du så haft samma partner i tio år är det ändå sex månaders celibat som gäller för blodgivning om du råkar vara homosexuell. Bög-genen lever och frodas hos Socialstyrelsen.

Om nu reglerna trots allt ändras, och visst är det ett stort steg i rätt riktning, blir nästa naturliga fråga varför homosexuella fortsatt ska vara avstängda från organdonation. För så är det. Skulle någon av oss drabbas av problem som kräver nya organ gäller det att hoppas på att det finns en heterosexuell donator i närheten. För oavsett hur stort och livsviktigt vårt behov är, sätter samhället fortfarande stopp om donatorn skulle råkat vara homosexuell.

Spännande möten i Pride Park

En kanonkväll i Pride Park, trots ösregnet! Mycket mingel och träffar med spännande människor. Bland annat fick jag tillfälle att prata en stund med årets invigningstalare, Prins Manvendra Singh Gohil från Indien. Prinsen såg jag första gången när han framträdde hos Oprah Winfrey och berättade om sin ganska besvärliga komma ut-process i Indien. 

I TV-programmet fick en företrädare för en amerikansk hbt-organisation frågan om vilket land som var mest liberalt i världen och svarade då Sverige. Prinsen berättade att han ända sedan dess bestämt sig för att han ville besöka Sverige och att det därför var självklart att invigningstala i år. Han var också imponerad av hur många parlamentariker och ministrar som kunde leva helt öppet med sin sexuella läggning. 

Det är nyttigt som svensk att ibland påminna sig själv om hur mycket svårare situationen kan vara i andra länder.

Don't rain on my parade!

Jo, visst blev det regn! Men vad gjorde det? Enligt förhandsprognoserna var det ca 80.000 som trotsade regnet och gick i paraden och enligt DN väntades ca 600.000 personer följa den från åskådarplats. Den har aldrig känts större! 

Ett av de största ekipagen var moderattåget. Uppskattningsvis 350 personer deltog och många ytterligare slöt upp längs vägen. Temat för moderaterna i år var Moderate Party Breaking Borders. Bland deltagarna märktes riksdagskollegorna Sofia Arkelsten, Anna Kinberg Batra, Lena Asplund och Tomas Tobé. Christofer Fjellner representerade Europaparlamentet och Anders Borg och Tobias Billström deltog från regeringen. 

Framför allt var det ca 250 muffare som höll ett sjuhelsikes drag i tåget. Supertack till er som gjorde det så lyckat!