Såväl Sydsvenskan som SvD publicerar idag intervjuer med vd:n för Metropolitan Opera i New York, Peter Gelb. Gelb gästade i måndags ett seminarium i Malmö arrangerat av Svensk Scenkonst och jag hade glädjen att få lyssna till honom.
Även om Met är mycket större än våra svenska operahus och delvis verkar under andra former, gick det ändå att känna igen sig i problematiken. Gelb kom 2004 till ett hus som var lite halvmossigt, såväl vad gäller repertoar som publik. Huset var av många regissörer känt som stället dit gamla sångare kom för att "park and bark".
Idag har man börjat se en vändning, både vad gäller det konstnärliga som åter har satt det teatrala i fokus, men framför allt i publikarbetet. När det gäller huset vid Lincoln Square har man föryngrat publiken, bland annat genom donationer som möljiggjort att man kan sälja 200 biljetter för 20 dollar styck varje föreställning. I foajén har man galleri där samtidskonstnärer bjuds in för att på eget vis tolka den pågående repertoaren.
Framför allt har man satsat på de över världen spridda och populära livesändningarna i HD-format. Som Gelb påpekade så har idrotten för länge sedan fattat att ju fler som ser matcherna på sina tv-apparater, desto fler vill också besöka matcherna eller stödja lagen på annat sätt. Samma tror han måste gälla för operan.
Häftigast är nog ändå hans berättelse om när man direktsände öppningsceremonin via tv-skärmarna på Times Square. Borgmästaren stängde då av hela Times Square för trafik och lät sätta upp säten för new york-borna istället.
Nog finns det lite att lära, även på våra breddgrader!
Även om Met är mycket större än våra svenska operahus och delvis verkar under andra former, gick det ändå att känna igen sig i problematiken. Gelb kom 2004 till ett hus som var lite halvmossigt, såväl vad gäller repertoar som publik. Huset var av många regissörer känt som stället dit gamla sångare kom för att "park and bark".
Idag har man börjat se en vändning, både vad gäller det konstnärliga som åter har satt det teatrala i fokus, men framför allt i publikarbetet. När det gäller huset vid Lincoln Square har man föryngrat publiken, bland annat genom donationer som möljiggjort att man kan sälja 200 biljetter för 20 dollar styck varje föreställning. I foajén har man galleri där samtidskonstnärer bjuds in för att på eget vis tolka den pågående repertoaren.
Framför allt har man satsat på de över världen spridda och populära livesändningarna i HD-format. Som Gelb påpekade så har idrotten för länge sedan fattat att ju fler som ser matcherna på sina tv-apparater, desto fler vill också besöka matcherna eller stödja lagen på annat sätt. Samma tror han måste gälla för operan.
Häftigast är nog ändå hans berättelse om när man direktsände öppningsceremonin via tv-skärmarna på Times Square. Borgmästaren stängde då av hela Times Square för trafik och lät sätta upp säten för new york-borna istället.
Nog finns det lite att lära, även på våra breddgrader!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar